För att ytterligare påskynda övergången till eldrift i trafiken passade Fortum på att under Almedalsveckan underteckna ett samarbetsavtal med Mitsubishi Motors. Samarbetet med den japanska elbilstillverkaren syftar till att gemensamt visa på fördelarna med elbilar och bättre sprida Fortums och Mitsubishi Motors kunskap inom området.

För att elbilsanvändningen ska växa är det förstås nödvändigt att det finns både en väl fungerande infrastruktur för uppladdning och ett urval bra elfordon. Fortum och Mitsubishi representerar just de delarna av framtiden för elbilar i Sverige.

Tillsammans med Skanska driver Fortum projektet ”Sustainable Urban Living”. Det syftar till att utveckla ett koncept för byggnader i stadsmiljö med ingen eller bara begränsad nettoanvändning av energi.  Som ett konkret resultat av samarbetet utrustas ett av Skanskas nybyggda flerbostadshus på Kungsholmen nu med en spännande integrerad energilösning.

I det 16 våningar höga huset installerar Fortum solpaneler på 35 kvm av taket som kommer att producera energi lokalt. Solpanelerna genererar ca 3 500 kWh/år och kan bland annat förse trapphus med belysning och ladda bilar utanför huset. Laddningsmöjligheter kommer även att finnas i garaget. Produktion, laddning och hur mycket el bilen laddar kommer visas på en display i husets entré. De boende kommer även att ha tillgång till en elbil via en gemensam elbilspool.

Projektet visar på några av de möjligheter vi ser med framtidens energilösningar, där smarta nät, småskalig energiproduktion och en elmarknad som delvis vänder upp och ner på den rådande bilden av vem som är producent och vem som är konsument.

Bilden av stadsmiljön som oförenlig med miljöhänsyn och hållbarhet håller på att förändras. Vad vi kan åstadkomma begränsas egentligen bara av vår fantasi och hur snabbt teknologiutveckling och förändringar av regelverk kan genomföras. Här visar arkitektbyrån Kjellgren Kaminsky ett exempel på hur visionerna om den hållbara stadsmiljön kan se ut.

Vägen till en smartare energianvändning, med smarta nät som en central beståndsdel, är kantad av flera utmaningar. Framgång förutsätter insatser från olika aktörer; forskning och utveckling måste främjas var än den bedrivs, investeringar genomföras från stat, näringsliv och hushåll och regelverk ändras för att driva på utvecklingen. 

I USA driver Barack Obama själv på för smartare elnät med följden att det idag satsas offensivt från både stat och näringsliv i USA. Också i Europa pågår en spännande process. Tyvärr konstaterar den svenska statens egen utredare att Sverige släpar efter, åtminstone när det kommer till att utveckla policies för en växande andel förnybar elproduktion.

Det här var centrala frågor under Fortums seminarium ”En (r)evolution inom energibranschen” i Visby idag. Deltog gjorde bland andra John Scott, som för KEMA:s räkning arbetar med utveckling av smarta nät på internationell basis, och Håkan Grefberg från Fortum Distribution. 

John visade på flera intressanta exempel på hur smarta nät kan användas för att främja elbilsanvändningen och hur utvecklingen av bättre möjligheter att lagra energi kan revolutionera elmarknaden. Men hindren kan inte underskattas. Att politiken har en kortsiktig horisont, vilket inte gynnar långsiktiga investeringar, är ett av de främsta hindren, menade han bland annat. Det behövs bättre incitament för aktörer att utveckla och införa nya lösningar. Och det behövs mer kunskap. Bra projekt har runnit ut i sanden just på grund av att lagstiftare, myndigheter, media och allmänhet inte vetat tillräckligt om syftet med de initiativ som tagits.

Fortums representanter beskrev i sin presentation (nedan) vilka möjligheter vi ser med smarta nät i Sverige, framför allt en mer effektiv energianvändning, hantering av oregelbundenheter i elproduktionen och ömsesidig nytta mellan elbilar och smarta nät. De visade också på vad Fortum redan åstadkommit inom området. Tydliga spelregler från politiska beslutsfattare och incitament att investera mer och genomföra skarpa försök i befintliga nät lyftes samtidigt fram som viktiga förutsättningar för att föra oss närmare en bred spridning av smarta nät i Sverige.

I samband med seminariet släppte Fortum även rapporten “En klok energianvändning kräver smartare nät“. Läs den gärna.

Uppsala universitet lanserar världens första sammankopplade vågkraftsystem. Under ledning av Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet har forskarna kunnat producera el med tre sammankopplade aggregat.

Sedan 2004 har Mats Leijon drivit ett forskningsprojekt för vågkraft vid Islandsberg utanför Lysekil. Under förra året gick Fortum in som en av flera finansiärer i forskningsprojektet. Projektet har nu fått ett genombrott när ett system av vågkraftaggreagat genererar el.

Enkelt beskrivet består ett vågkraftsystem av flera ihopkopplade aggregat. Varje aggregat består i sin tur av en boj på vattenytan sammankopplad med en linjärgenerator, som i sin tur är fastsatt i botten. Elen genereras när vågornas rörelser flyttar bojen. Tekniken är robust konstruerad med få rörliga delar så att de fungerar med minimalt underhåll under tuffa förhållanden till havs.

Fördel vågkraft

En stor fördel med vågkraften är att nyttjandegraden är mellan 35 och 50 procent vilket kan jämföras med nyttjandegraden för vindkraften som är 25 till 30 procent.

En annan fördel är att så mycket som 70% av jordytan är hav. Beräkningar har visat att det ur vågkraften skulle vara möjligt att utvinna mellan 10 000 och 15 000 TWh per år. För Östersjöns del skulle det innebära omkring 24 TWh, vilket är lika mycket som de svenska hushållens årsbehov.

Första steget mot kommersialisering

Mats Leijon har inlett kommersialiseringen av sin forskning genom att förbereda starten av en demonstrationsanläggning i Sotenäs utanför Smögen. Företaget, som heter Seabased Industry AB, har tillsammans med Fortum lämnat in en investeringsansökan till Energimyndigheten för att ta del av ett program avsett för ännu inte kommersialiserad teknik och energi med exportpotential. Svaret från Energimyndigheten väntas under augusti/september. Om det blir positivt innebär det att Fortums koncernledning kan ta det formella investeringsbeslutet.

När den är färdig kommer den planerade demonstrationsanläggningen att bestå av 420-500 aggregat med en samlad effekt på 10 MW, vilket gör den till det hittills största vågkraftsystemet i världen.
På Fortum ser vi att vi kommer att behöva alla former av förnybar energi. Vi satsar stora resurser på forskning och utveckling i jakten på framtidens energi – där vågkraft kan vara ett av alternativen.

Mats Leijon (Uppsala universitet), Christian Lundberg (Fortum) & Tomas Kåberger (Energimyndigheten)

Stefan Brandt, projektledare vågkraft Fortum

Det svenska företaget ClimateWell utsågs nyligen till “the most promising mature clean tech start-up in Europe“. Det var skedde på den internationella miljöteknikkonferensen Transatlantic Green Platform 2009 i Frankrike.   

ClimateWell har tagit fasta på småskalig lokal energiproduktion och utvecklat en lösning som med solenergi värmer upp vatten, som sedan används för både uppvärmning och kylning av byggnader. Lösningen, som ger utrymme för minskad elkonsumtion, kan användas för såväl villor och flerfamiljshus som för industrier som dessutom kan utnyttja systemets lagringsmöjligheter för att sälja vidare överskottsenergi till närliggande anläggningar eller bostäder.

Den här sortens teknikutveckling är oerhört spännande i ljuset av vår vision om smarta nät, där den småskaliga lokala energiproduktionen får stor spridning och skapar förutsättningar för fler att bli både konsumenter och producenter på energimarknaden. Och det är naturligtvis kul att svenska pionjärföretag inom området uppmärksammas internationellt för sitt kunnande.

Fortum medverkar under Almedalsveckan i Visby. Under måndagen, tisdagen och onsdagen pågår olika Fortumaktiviteter i hamnen mellan 10-18. Vi genomför dessutom tre seminarier, ett om framtidens smarta nät, ett om vågkraft och ett om energieffektivitet i framtidens boende. Läs mer och anmäl dig här.

Det brittiska underhuset trycker på för att England ska genomföra en betydande satsning på småskalig energiproduktion med solpaneler, skriver The Guardian. 255 parlamentsledamöter har hittills skrivit under på ett förslag som uppmanar regeringen att så snabbt som möjligt introducera ett system med feed-in tariffer, liknande det tyska. Det ger hushåll som investerar i solpaneler möjlighet att sälja tillbaka överskottsel till energibolagen till ett fast pris som ligger över marknadspriset. 

Målet för det tvärpolitiska initiativet är att påverka den brittiska regeringens strategidokument kring förnybar energi som väntas presenteras före sommaruppehållet.

I USA är intresset för smarta nät större än någonsin. Med presidentens gillande och tillskjutna pengar satsas det frisk för att skapa ett energidistributionens internet, med intelligent teknologi som på sikt öppnar vägen för hushåll att både köpa och sälja el till energibolagen. 

Liknelsen med internet känns verkligen som huvudet på spiken när man tittar på några av de företag som engagerar sig flitigast inom området. Google, Cisco, IBM, Intel med flera IT-jättar är alla med som pionjärer för att länka samman grön IT med framtidens energiförsörjning.

Längst har utvecklingen kommit i staden Boulder i Colorado. Huruvida det pilotprojekt som genomförs där är först och störst låter jag vara osagt, men i Smart Grid City - som kommit att bli ett nytt varumärke för staden - väntar en spännande utveckling.

Det finns förstås anledning att på den här bloggen återkomma till Boulder och se hur väl projekten faller ut.

Har du tänkt på att elbilen är mer än ett ytterst miljöanpassat transportmedel? Batterierna lagrar även energi, som kan användas för annat än att driva bilen.

Under en konferens i Washington förra veckan diskuterades elbilarnas potential som mer än “bara transportmedel”. Möjligheter att under kort tid försörja ett hus med el från några bilar och att genom avancerad teknologi pausa elbilarnas laddning för att hantera obalanser mellan producerad och konsumerad effekt (frekvensreglering) var några av de saker som fick deltagare att tala om elbilen som “the killer application of smart grids”.

Läs mer om detta hos Cnet Green Tech och läs även om Fortums elbilsprojekt på sajten Tanka med el.

Hittills har 20 000 svenskar gått samman i 70 vindkraftskooperativ för att tillsammans kunna finansiera egna vindkraftverk, ibland i samverkan med kommuner. Energin som produceras kan medlemmarna själv använda - en form av småskalig energiproduktion.

Genom upplägget kommer samfällighetsidén emellertid i konflikt med skattelagstiftningen. Eftersom medlemmarna erbjuds el till pris under marknadsvärdet menar skattemyndigheten att det bör beläggas med en så kallad uttagsskatt.  

Det fanns i förra veckan möjlighet för riksdagen att uppmana regeringen att ändra reglerna, men förslaget röstades ner. Jag hoppas dock att man kommer till en lösning snart så att reglerna kan anpassas för att främja ökad användning av vindkraft, inte tvärtom. Vindkraftkooperativen spelar en viktig roll i utbyggnaden av förnybar energiproduktion - och det känns inte orimligt att de som gjort kapitalinvesteringar också har rätt att ta ut det pris man vill för elen som produceras.

Exemplet visar att det är många delar som måste fungera för att finna de nya lösningarna. När allt fler hushåll blir både konsumenter och producenter av el - som principen för smarta nät bygger på - kommer nya utmaningar för regelverken. Det är bra med framförhållning även på de områdena så att teknikutveckling och regelverk kan gå hand i hand.