Idag börjar den indelningen med elprisområden att gälla, dyrast i södra delarna och billigast i norr. Det har skrivits en hel del om det och idag tar bland annat SvD upp det. För några dagar sedan skrev Ny Teknik en artikel som beskriver bakgrunden till varför priset kommer att skilja sig åt – det stavas flaskhalsar i överföringen.

Kritiken mot indelningen i fyra elprisområden har bitvis varit kraftig, men Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg går idag ut i en debattartikel där han beskriver arbetet för att bygga bort flaskhalsarna och därmed ta bort orsaken till prisskillnaderna.

”Vindkraften slår nytt rekord”, skriver DN. Samtidigt visar internationella studier att solenergi snabbt är på väg att bli kommersiellt konkurrenskraftig.

Skoj, säger vi. Det stärker vår övertygelse om att Fortums beslut att öppna näten och ta emot överskottsel från fastighetsägare och andra kunder är helt rätt. Men lönsamheten i förnybar mikroproduktion skulle naturligtvis bli ännu bättre (och därmed viljan att satsa på egna solpaneler på taket eller en lite vindsnurra på tomten) om finansdepartementet och skatteverket ändrade sig och öppnade för verklig nettomätning.

I praktiken är skattekilen mellan såld och köpt el nu det största hindret för hushållen att börja producera sin egen el – och det är naturligtvis inte hållbart i längden.

Amerikanska National Renewable Energy Lab, NREL, har tagit fram ett verktyg för att räkna fram hur mycket man kan producera av sol eller vind. Man knappar bara in sin gatuadress och vilken sorts produktion man har tänkt sig, så får man svar (eller åtminstone en avancerad fingervisning).

Namnet är ganska fyndigt också: IMBY (In My Back Yard) som ett pekfinger till det som brukar kallas NIMBY (förkortning för Not In My Back Yard).

Det enda problemet är väl att IMBY-verktyget bara fungerar i USA. Men Energimyndigheten skulle ju kunna slå en signal och be att få låna idén och beräkningarna bakom. Nu när så många svenskar enkelt och lätt kan starta sin egen elproduktion hemma!

Tidigare i vår sedan offentliggjordes att en av världens högsta byggnader, Willis Tower i Chicago, ska byta ut en stor del av fönstren i skyskrapan.

Ingen stor nyhet, kan tyckas. Men det är det. Sedan november har man prövat en ny sorts energieffektiva fönster med inbyggda solceller på 56:e våningens södra fasad. Försöket har varit så lyckat att man ny går vidare med en storskalig renovering. Upp till 2 megawatt, kommer Willis Towers nya solfönster kunna generera 2 MW!

Även om möjligheterna till egen elproduktion i Fortums elnät kanske inte är i den skalan för den vanliga fastighetsägaren, så kan Willis Tower fungera som en inspiration också i Sverige. Det finns massor av fönsteryta i svenska kontorsbyggnader som borde energieffektiviseras – och på köpet skulle kunna bidra till att producera el.

För den som funderar på att installera egen elproduktion är det mycket som är osäkert. Som hur mycket det blåser eller om det är lönsamt med solceller.

På webben finns ett antal användbara verktyg som man kan ta till för att få en fingervisning om vad man kan göra med och på sitt eget hus.

En av de mer intressanta är RoofRay – en amerikansk site där man skriver in sin gatuadress och då får en satellitbild av sitt eget hus via Google Maps. Där kan man rita in en yta på taket, ange takets lutning och få en indikation på hur mycket solinstrålning som finns.

Och i det svenska Solelprogrammet har ett beräkningsverktyg tagits fram som kan användas av fastighetsägare för att optimera solelanläggningar för enskilda fastigheter.

Tillsammans ger de en ganska god hum om vad som kan göras och hur effektivt det är på det egna huset!

Frågan om nettomätning av el varit en stöttesten när det gäller ersättning till hushåll som matar ut el från egna, småskaliga sol- eller vindkraftverk till elnätet. Frågan har hamnat i långbänk i tolkningar av regelverk för el och skatter. I väntan på att politiker och myndigheter sätter ned foten är en enkel lösning - att göra som vi på Fortum nu erbjuder våra kunder följande.

Fortum mäter och ersätter timme för timme. Den som levererar ut el på nätet får då betalt för varje producerad kWh utifrån marknadspriset på elbörsen NordPool, precis som vilken annan elproducent som helst.

I praktiken betyder det att många kommer att kunna få betalt för den el som huset producerar när man är på jobbet, medan man betalar för den el man köper när man är hemma på kvällen. Läs gärna mer på fortum.se/oppetnat

Jag har arbetat med kommunikationen kring Smarta nät i Norra Djurgårdsstaden sedan oktober, när vi tillsammans med en rad partners började jobba med en förstudie för forskningsprojektet ”Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdsstaden”.

Det har varit otroligt kul at följa arbetet och nu äntligen är resultaten klara och vi har skickat in dem till Energimyndigheten. Förstudien visar på att en storskalig enhetlig lösning där alla delar av energisystemet kopplas ihop är möjlig. I praktiken betyder det att -marknad, teknik och konsument kopplas ihop. Vad den också visar är att det hela även fungerar både tekniskt, ekonomiskt, och miljömässigt. Det blir ett smart sammankopplat system som vad jag vet inte testats någon annanstans i världen.

De smarta näten kommer att hjälpa stadsdelen och de boende där med energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Dessutom kommer det bli möjligt att integrera småskalig produktion som t.ex. solceller i energisystemet. Det hela blir avgörande för att stadsdelen ska kunna nå sina ambitiösa miljömål.

Det ska bli jättespännande att följa nästa steg när vi börjar genomföra alla dessa planer i verkligheten i Norra djurgårdsstaden. Jag ska fortsätta berätta för er om vad som händer i detta unika projekt.

Norden har redan idag ca 350 elproducenter och nu har vi sett till att det kan bli ännu fler. Sedan april kan alla våra 893.000 nätkunder skicka in egenproducerad el i ledningarna och tjäna pengar. Det kan räcka med att du har en solcell på taket eller en vindsnurra på gården för att det ska bli mer el än vad du använder för ögonblicket. Då tickar din mätare neråt i stället för uppåt och du får betalt istället för att betala. Så välkommen in i gänget. Läs mer på fortum.se/oppetnat och följ med i jakten på framtidens energi.

En iakttagelse mellan de senaste decenniernas utveckling inom telefoni i kontrast till vad som väntar på elmarknaden, i och med de smarta elnät som snart införs:

Om Lars Magnus Eriksson och Jonas Wenström (skaparen av 3-fas växelström och den som grundade av ASEA) skulle återuppstå 2011 och se vad som hänt i världen sedan de var verksamma 1800-talet skulle Eriksson förmodligen knappt tro sina ögon när han såg mobiltelefoner, videosamtal och IP-telefoni. Wenström, däremot skulle känna sig ganska bekväm och bekant med vad han såg.

Den amerikanska motsvarigheten till Energimarknadsinspektionen, Federal Energy Regulatory Commission (FERC), beslutade häromdagen att det i USA ska vara så att slutkunder som i de nya smarta näten erbjuder sig att minska sin energianvändning ska kunna få betalt för detta.

Beslutet är ett viktigt steg för smarta elnät eftersom det i praktiken skapar en ny marknad för det som kallas Demand Response. Istället för lagstiftning om kvoter eller ett reglerat aktörsansvar kommer efterfrågesidan att bli en marknad på samma sätt som produktionsmarknaden – också när det gäller att skapa stabila elnät.

Marknaden kommer att välja det mest lönsamma och effektiva sättet att nå balans. Producenter och konsumenter blir jämbördiga aktörer på marknaden.

Beslutet kanske verkar tekniskt, men det innebär i förlängningen så mycket mer. Det öppnar upp för helt nya marknader och tjänster, från både existerande aktörer och helt nya (som fastighetsbolag, IT, telekom med flera). Att blir lika lätt och lika lönsamt att spara som att producera mer för att skapa balans är också bra för miljön, eftersom den sista kilowattimmen ofta är fossileldad kraft.