Energimyndigheten har beviljat 139 miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade fullskaliga vågkraftparken utanför Smögen i Sotenäs kommun. Projektets totala investering är på ca en kvarts miljard kronor.

Det var i maj 2009 som Seabased Industry, i samarbete med oss, lämnade in en ansökan till Energimyndigheten om investeringsstöd för att få ta del av myndighetens program för förnybar energi. Med hjälp av demonstrationsprojektet kan Fortum nu utveckla vågkraften till ett betydande energislag inom Europa.

Fortums intresse i vågkraften

Fortum söker hela tiden olika förnybara energislag som kan fungera kommersiellt för hållbar produktion. Där ser vi att vågkraften kan vara en av flera möjliga lösningar.

Vatten i rörelse innehåller mycket energi och kan utnyttjas en stor del av tiden. Enbart i Östersjön är potentialen 24 TWh, dvs nästan all el som samtliga svenska hushåll förbrukar under ett år. I Sverige har den svenska västkusten en bedömd potential på 2-4 TWh/år och den svenska östkusten 8-10 TWh/år. Med vågkraften kan man täcka upp till 10 % av den årliga elproduktionen, enligt de utredningar som gjorts av branschen.

Seabased Industry och AW-Energy

På Västkusten samarbetar vi med Uppsala-baserade Seabased Industry. Deras teknik baseras på att linjärgeneratorer placeras på havsbotten. Istället för att snurra som en vanlig generator rör de sig upp och ned. Aggregaten är via linor förbundna med bojar på ytan som fångar upp vågornas rörelseenergi som omvandlas till elenergi i generatorerna. Aggregaten kan sedan kopplas samman genom undervattensställverk till en vågkraftspark. Därifrån kan växelström levereras via en sjökabel direkt till det landbaserade elnätet.

Vi samarbetar även med det finska företaget AW-Energy som har en testanläggning i Peniche, utanför Portugals kust. Deras teknik baseras på konceptet WaveRoller och är den första tekniska lösningen för utnyttjande av vågrörelser under havsytan. Om du har sett våra reklamfilmer är det denhär tekniken som visats.

Tekniken baseras på att utrustningen är förankrad i närheten av stranden. En hög vinge rör sig fram och tillbaka vilket alstrar rörelseenergi som används för att driva en kolvpump.. Energin konverteras till el genom ett slutet hydrauliskt system i kombination med en generator.

Bra bit kvar till kommersiella vågkraftanläggningar

Det är dock en bra bit kvar till kommersiella anläggningar. Tekniken nu ska testas och demonstreras för att utveckla vågkraften. Men det kan ta flera år innan tekniken är mogen - ett näraliggande exempel är vindkraften. Dessutom kräver den planerade investeringen ett investeringsbeslut i Fortum.

Göran Hult

Igår startade klimatkonferensen i Köpenhamn med målet att hitta ett gemensamt synsätt på hur man ska fortsätta kampen mot klimatförändringen efter 2012 när Kyotoavtalet upphör.

Jag tror att det är nödvändigt med ett långsiktigt avtal, som innehåller tillräckliga utsläppsmål och omfattar alla centrala länder, för att minska koldioxidutsläppen och för att bromsa klimatförändringen.

Omvärlden förväntar sig också mycket av förhandlarna i Köpenhamn. Det anses vara den sista möjligheten att uppnå ett nytt avtal som kan godkännas och ratificeras innan Kyotoavtalet upphör. Men parterna har för närvarande mycket avvikande uppfattningar om vad man egentligen kan åstadkomma under klimatmötet i Köpenhamn. USA vill ha ett avtal som lämnar utrymme för tolkningar medan EU-länderna efterlyser strikta avtal som gäller för alla. Åsikterna skiljer sig också när det gäller utvecklingsländernas deltagande i avtalet och hur motverkandet och anpassningen till klimatförändringar ska finansieras. Japan, Kanada och Australien förespråkar att även u-länder ska ha strikta villkor och målsättningar.

Den senaste tiden har det blivit tydligt att det inte går att nå ett detaljerat, lagligt bindande avtal baserat på de nuvarande förhandlingsunderlagen. Experterna anser att målet nu är att nå en politisk samsyn om avtalets innehåll och förhandlingarnas fortsatta tidplan.

Jag tror att om en gemensam uppfattning inte nås i Köpenhamn kommer osäkerheten kring den internationella klimatpolitiken att öka. Då blir EU det enda området i världen som har definierat strikta klimatmål inom sitt område.

Vår uppgift som energibolag är att stödja arbetet mot klimatförändringen genom att erbjuda bästa möjliga lösningar – såväl för energiproduktionen som för energikonsumtionen. På Fortum tror vi på mångsidiga metoder för att minska utsläppen: energianvändningen behöver effektiviseras, konsumenten behöver erbjudas möjlighet att delta som småskalig producent, storskalig koldioxidfri produktion behövs liksom förnybar energi även infångning och lagring av koldioxid som uppkommer från användningen av fossila bränslen kommer att behövas.

Energibranschen, globalt sett, har den största andelen utsläpp av växthusgaser. Investeringarna i produktionen är långsiktiga så de beslut som fattas nu får långvariga konsekvenser. Därför måste klimatpolitiken trygga en stabil miljö som ger möjlighet till investeringar som bidrar till att motverka klimatförändringen.

Koldioxidutsläpp borde prissättas internationellt. Då skulle kostnaderna för växthusgasutsläppen från energiproduktionen reflekteras i energipriset och på det sättet kan energiproduktionen och konsumtionen styras mot mindre utsläpp. Utsläppshandeln inom EU är ett bra verktyg för sådan reglering och en sådan utsläppsmarknad borde göras global.

Ett heltäckande klimatavtal är förstås det bästa alternativet för företagen. Men det skulle vara ett stort steg framåt och en tydlig signal till företagen om Köpenhamnkonferensen lyckas få parterna till en utfästelse om en utveckling som minskar utsläppen i både utvecklings- och industriländer.

Fortums strategi bygger på hållbar produktion och vår verksamhet definieras utifrån vår vilja att förbättra livet för dagens och kommande generationer. Fortum är ett av de europeiska energibolag vars produktion ger upphov till minst koldioxidutsläpp.

För oss är det en självklarhet att fortsätta investera och forska i miljövänliga tekniker oavsett resultatet i Köpenhamn.

Tips: läs gärna rapporten Vi kan inte förhandla med Naturen av Anders Wijkman och Johan Rockström.

Fortums mål är att producera hållbar fjärrvärme helt utan klimatpåverkan. För att nå målet har vi tagit fram en plan för att utveckla vår produktion och en hållbarhetsvision som baseras på tre grundpelare: Resurshushållning, klimateffektivitet och förnybarhet.

Den strategiska planen sträcker sig till år 2020 och riktar in sig på kraftvärme, det vill säga produktion av både el och fjärrvärme i samma anläggning med återvunna och förnybara bränslen. Detta ger stora minskningar av koldioxidutsläpp både lokalt och globalt. Dessutom minskar användningen av primärenergi som är den mängd energi som går åt för att producera el och värme.

Användningen av fossila bränslen i Stockholm som redan i dag är mycket låg sett ur ett europeiskt perspektiv, kommer att bli ännu mindre med hjälp av biobränsle. 87% av vår fjärrvärme är fossilfri. Elanvändningen i våra värmepumpar minskas då denna värmeproduktion successivt ersätts av kraftvärme med förnybara eller återvunna bränslen - detta för att minska behovet av kolbaserad elkraft inom det nordeuropeiska elsystemet.

Den globala klimatnyttan av dessa åtgärder kan under år 2015 ge till minskade utsläpp av koldioxid om ca 800 000 ton per år. Fortum Värme och Stockholms stad kommer att inta en särklass när det gäller energiproduktion med förnybara och återvunna energislag.

Läs gärna mer på fortum.se

Jens Bjöörn

Att grönalger kan ge upphov till en grönare framtid är något som i min mening andas tillförsikt inför kommande generationer. På Fortum jagar vi ständigt efter framtidens energi, och vi har flera satsningar som kan vara del av vägen mot ett hållbart samhälle. Man inser dock hur kraftfull jakten kan bli om alla är med och jagar, och hur imponerande det mänskliga intellektet är när man tänker tillsammans.

Det som föranleder dessa reflektioner är givetvis rapporten från Uppsala universitet om forskarna som funnit hur cellulosa från den vanliga algen grönslick (Cladophora glomerata) kan fungera utmärkt för att lagra elektricitet, ett batteri helt enkelt.

Gustav Nyström, som arbetar med projektet förklarar det väldigt väl i följande citat hämtat från Uppsala universitets hemsida.

-     Cellulosan från algen har en speciell struktur med en mycket stor yta. Genom att belägga den med ett tunt lager av en ledande polymer har vi lyckats göra ett batteri som knappt väger någonting, samtidigt som det har världsrekord i laddningskapacitet och uppladdningstid för polymer-cellulosabaserade batterier, säger Gustav Nyström, doktorand i nanoteknologi och försteförfattare till studien.

Med tanke på det arbete som Fortum nu gör för att bereda vägen för elbilar så känns det jättespännande att ett av de stora problemområdena inom elbilsteknologi, batterierna, kan ha alternativa lösningar hämtade direkt ur naturen. Om batterierna blir lättare, billigare, och baserade på en förnyelsebar produkt så framstår elbilar som än mer fantastiska.

I framtidens energi kanske vi har sjögräs istället för litium under huven när vi åker på långsemester. Detta skulle göra framtidens bilfärder till gröna i flera bemärkelser.

Läs mer på Uppsala Universitets hemsida.

Johan Englund

Villaägarna presenterade den 25 augusti en undersökning om elkonsumenternas attityder, bland rörande sin egen elförbrukning och miljöaspekternas betydelse för val av leverantör.

Småhusägare med koll på sin elförbrukning?

De flesta vet vad det är som förbrukar mest el hemma, men för dem som inte vet anger fyra av tio att de inte heller vet hur man tar reda på det, något som i viss utsträckning beror på ointresse. Det finns en tydlig koppling till miljöaspekten. För den som inte värderar miljöaspekten beror bristen på kunskap helt enkelt av ointresse.

Villaägarna konstaterar även i sin undersökning att betalningsviljan för att installera elmätare som kan mäta förbrukningen i realtid, och därmed fungera som ett stöd för att identifiera vad det är som drar mycket el i hemmet, är högst hos dem som värderar miljöaspekten men saknar kunskap om sin elförbrukning. Viljan att göra en investering för att minska sin elförbrukning, och därmed driftskostnaden, är däremot närmast obefintlig – 92 procent svarar ”ingenting” eller ”mindre än 1000 kr” för att åstadkomma en årlig minskning av kostnaderna med 500 kr. 

Energihjälpen och de automatiska mätarna hjälper dig att minska din elkonsumtion

Villaägarnas undersökning är en i raden som pekar på behovet av att utveckla produkter som bidrar till minskad förbrukning för kunden. De mätare som vi installerar är förberedda för att kunna läsa av förbrukningen timme för timme. Vi utvecklar hela tiden nya produkter som ska hjälpa våra kunder att få bättre kontroll över sin förbrukning. Energihjälpen är en insats – genom den får våra kunder en möjlighet att gå igenom sitt hem och även få förslag på åtgärder som kan minska elförbrukningen och kostnaden. Det handlar om såväl beteendeförändringar som mindre eller större investeringar. Rådgivningen är viktig inte bara för privatekonomin utan också för våra möjligheter att minska den totala energiförbrukningen.

Drygt hälften tycker att miljöaspekten är viktig

56 procent uppger att miljöaspekten är viktig när de väljer elleverantör. Detta till trots drar Villaägarna slutsatsen att de svarande i stor utsträckning inte känner sig kvalificerade att svara på kraftbolagens miljövänlighet då en stor andel svarar ”varken eller”. En förklaring skulle kunna vara att privatkonsumenten främst har kontakt med ett elhandelsbolag. Många av dessa bara köper och säljer el utan att själva producera någon el. Då blir det svårt att bedöma hur miljövänligt ett kraftbolag är. Visste du exempelvis att Fortum är det kraftbolag i Europa som har näst lägst utsläpp av koldioxid per producerad kWh? I mer än tio års tid har det varit vår uttalade strategi att investera i koldioxidfri elproduktion.

Vattenmyndigheterna i Sverige har tagit fram ett förslag till hur vattenförvaltningen ska se ut i landet, vilket bland annat grundar sig på ett EU-gemensamt, nära tio år gammalt, ramdirektiv för vatten. Fortum konstaterar att de i praktiken föreslagna begränsningarna av vattenkraften för perioden 2010-2015 står i konflikt både med Sveriges klimatmål som EU:s nya direktiv om förnyelsebar energi.

Det finns anledning att fundera över om åtgärder som begränsar vattenkraftproduktionen verkligen är de bästa åtgärderna för miljön. Till exempel ser Fortum en risk i att åtgärder föreslås som innebär att vatten spills förbi kraftverken istället för att producera el, vilket är negativt för miljön i stort. Vattenkraften producerar el utan att släppa ut koldioxid och den är förnybar. Den minskade produktionen måste ersättas med annan elproduktion som sannolikt inte är utsläppsfri.

Ramdirektivet för vatten (RDV) trädde i kraft år 2000. På den tiden var kunskapen om klimatförändringens effekter inte lika välkända som idag och EU hade inte utvecklat en gemensam klimatpolitik. Det var inte heller känt att den faktiska tillämpningen av Ramdirektivet för vatten i praktiken skulle leda till en minskning av den förnybara energiproduktionen. Nu har EU beslutat om regelverk för förnybar energi. Då är det oacceptabelt att genomförandet av Ramdirektivet för vatten står i strid mot EU:s klimatdirektiv.

Tvärtemot vattenmyndigheternas uppfattning så ser inte Fortum fördelarna med att minska vattenkraftsproduktionen och därmed försvaga dess funktion som energi- och reglerkälla. Denna uppfattning delar även Energimyndigheten. Det är inte heller den enda bristen med förslaget. På SvD Brännpunkt den 6/8 konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting till med Lantbrukarnas Riksförbund att införandet av EU:s vattendirektiv i Sverige på ett olyckligt sätt skiljer sig från hur resten av Europas stater inför direktivet och att det svenska förslaget går långt utanför direktivets intentioner. De bedömer att beslutet kommer att innebära ökade kostnader för vattenvården i storleksordningen 30-60 miljarder under 20 år, eller 1,5-3 miljarder årligen och kräver att regeringen nu tar över frågan.

Klimatförändringen är det allvarligaste miljöhotet globalt sett och det största hotet mot biologisk mångfald. EU:s direktiv om förnybar energi sätter målet för Sverige till 49 % år 2020, regeringens mål är ännu högre.

Vattenkraft är den viktigaste förnybara energiformen i EU och i Sverige. Vattenkraften är dessutom snabbt reglerbar och produktionen kan lätt anpassas efter varierande elförbrukning och variation i elproduktion. Detta blir allt viktigare med allt mer vindkraft vars produktion varierar på ett ganska oförutsägbart sätt.

Fortum vill istället se en utveckling där de, ur miljösynpunkt, bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna väljs för att värna våra vatten. Att tappa vatten förbi kraftverk, spill, är både dyrt och i många fall ett sämre alternativ miljömässigt. Därför står åtgärder som påverkar vattenkraftsproduktionen negativt i konflikt med Sveriges klimatmål och direktiv om förnybar energi.

Vattenkraftens bidrag till elproduktionen skulle istället behöva höjas för att framtida mål om andel förnybar energi och andra klimatmål ska kunna uppnås.

Människan har under århundraden tämjt vattnet. Redan på medeltiden fanns tidiga former av enklare vattenkraftverk, och ända in på 1800-talet utnyttjades framforsande vattendrag för driva alltifrån sädeskvarnar till smideshammare.

Att vattenkraften år efter år står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion är det många som vet. Att det dessutom är en helt utsläppsfri produktion är också känt för de flesta.

Men hur många vet att vattenkraften dessutom är en avgörande förutsättning för att vi ska kunna satsa på utbyggnad av andra förnybara energislag som exempelvis vindkraft?

Sverige och många andra länder har stora planer för en offensiv utbyggnad av förnybar energi. EU har fastslagit att den förnybara energin ska öka med 20 procent till år 2020 samtidigt som utsläppen ska minska. Att det är vattenkraften som möjliggör detta i norden är mindre känt.

Elektricitet går som bekant inte att lagra, utan måste produceras i samma ögonblick som den används. Produktionen från övriga förnybara kraftslag varierar med vädret. Så länge det blåser, producerar vindkraftverken el till konsumenterna. Men vad händer när vinden mojnar och hushåll, företag och hela samhället fortfarande förväntar sig el i vägguttaget?

Det är då vattenkraftens roll som koldioxidfri reglerkraft i hela systemet blir som tydligast. Vattenkraften går att reglera snabbt, så att produktionen kan anpassas till hur stor efterfrågan är. Och till hur stor övrig elproduktion är just då. Desto mer vindkraft, desto mer kommer produktionen att variera.

När vinden avtar och vindkraftverken stannar, sänds en signal till vattenkraftverken: öka elproduktionen!

Inget annat koldioxidfritt kraftslag kan med så god precision balansera produktionen från exempelvis vindkraften och därmed se till att vi alltid kan producera den mängd el som behövs. Dygnet runt, året runt, oavsett väder.

Fortum ser att vi kommer att behöva alla former av förnybar energi. Vi satsar stora resurser på forskning och utveckling kring framtidens energi. Vindkraft, vågkraft och solkraft är några exempel på energikällor som har stora möjligheter.

Men när vinden avtar, vågorna stillnar och solen går i moln – då behöver vattenkraften träda in för att garantera fortsatta elleveranser till hushåll och industri.

Med vattenkraften som trygg grund kan vi därför fortsätta satsa kraftfullt på forskning och utveckling kring framtida förnybara energikällor. Jakten på framtidens energi har bara börjat.

Göran Hult, chef för Fortums vattenkraft

På Energitinget 11-12 mars presenterade IVA tre rapporter från projektet Vägval energi.

Christian Lundberg, VD för Fortum i Sverige, har tidigare kommenterat den första rapporten. Den handlar bland annat om möjligheten att effektivisera energianvändningen med hjälp av laddhybrider och elbilar. Den andra rapporten handlar om teknikutvecklingen. IVA föreslår bland annat att planeringen för ny kärnkraft startar så fort som möjligt, att tillståndsprocesserna för både kraftverk och elnäten snabbas på och att Sverige ska försöka få certifikatssystemet för förnybar energiproduktion att gälla i hela EU. I den tredje rapporten slår IVA fast att kostnaderna för att nå de klimatpolitiska målen blir mycket höga.

De tre viktigaste insikterna enligt IVA är:

• * att om det överhuvudtaget ska vara möjligt att nå de klimatpolitiska målen så behöver alla politiska vägval fokusera på de mest kostnadseffektiva insatserna
• * att så kallade marknadskonforma styrmedel behöver användas. Det betyder att använda endast ett gemensamt system för alla sektorer vilket bygger på utsläppsrätter som kan säljas och köpas tillsammans med avgifter på utsläpp. Idag används olika system och specialregler för olika typer av utsläppskällor
• * att en utbyggd kärnkraft radikalt skulle sänka både kostnader och utsläpp

Detta innebär ett annat perspektiv än vad regeringen precis har föreslagit i klimat- och energipolitiken och även hur den politiska oppositionen ser på frågan.

Läs gärna rapporterna på iva.se.

• Rapport Teknikutveckling
• Rapport Energimarknaden
• Rapport Energianvändning

Det slår Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin fast i sin senaste rapport från IVA-projektet Vägval energi. I rapporten, som heter ”En svensk nollvision för växthusgasutsläpp” konstaterar IVA att Sverige redan idag har en elkraftsproduktion med låga koldioxidutsläpp eftersom den till största delen baseras på vattenkraft och kärnkraft. Det, menar IVA, är en unik plattform för att utveckla elsamhället där el även kommer att vara den främsta energibäraren för transportsektorn. Vi kan bara instämma i IVAs bedömning.

Men det förutsätter en fortsatt växthusgasneutral elproduktion, inklusive kärnkraften, och att minskningen av fossila bränslen skall stå i fokus. Fortum har engagerat sig i utvecklingen av vågkraft och har även nyligen lämnat in en intresseanmälan för en tredje reaktor vid vår anläggning i Loviisa, Finland.

Fortum har länge välkomnat utvecklingen av en mer integrerad elmarknad. Sedan många år är den nordiska elmarknaden en gemensam elmarknad. Den fungerar väl, mycket tack vare att den svenska vattenkraften kan balansera den vindkraft som Danmark producerar. Även IVA pekar nu på att när elproduktionen byggs ut och fossil produktion ersätts med koldioxidfria energislag är det viktigt att balansen i elnäten kan upprätthållas. Med mer produktion från vindkraft och i ett senare skede vågkraft och solceller kommer allt mer av den svenska vattenkraften att användas för att reglera dessa väderberoende produktionskällor.

IVA pekar även på en stor potential i tekniken för koldioxidavskiljning och -förvaring . I Sverige finns fjorton så kallade punktutsläpp som står för en stor del av de svenska utsläppen av växthusgaser. Det är främst processindustrier. Med så kallad CCS-teknik och effektiviseringsinsatser kan dessa utsläpp minskas kraftigt. Koldioxidavskiljning och -förvaring är en av de tekniker Fortum satsar utvecklingsresurser på.

IVA menar att utsläppen från bilar kan minskas med 90 procent fram till 2030. Fortum samarbetar idag med flera städer i Sverige och Finland med att testa och utveckla infrastrukturen för laddbilar. Tillsammans med Stockholms stad arbetar vi med visionen Elbilsstad 2030. Om det är möjligt att minska utsläppen med riktigt så mycket så fort återstår att se. Vi räknar med att infrastrukturen finns på plats, men det handlar både om att tillräckliga volymer av fordon ska komma ut på marknaden och hur regeringen vill stimulera omställningen av fordonsparken. Men en sak är säker - elbilen är här för att stanna, nu handlar främst om att gå från småskaliga lösningar till en fullskalig lösning.

IVA konstaterar även att fjärrvärmen kan halvera sina utsläpp genom en ökad användning av biobränslen. Stockholm, där Fortum ansvarar för fjärrvärmen, är redan idag världsledande med sina små utsläpp och är ett viktigt bidrag till att Stockholm kommer att bli första miljöhuvudstad nästa år – 2010. Fortums ambition är att vår fjärrvärmeproduktion ska bli helt klimatneutral.

Ingenjörsvetenskapsakademins slutsats är att Sverige kan minska sina utsläpp av fossila växthusgaser med 62 procent fram till 2030, och det till stor del med redan känd teknik. Vi på Fortum delar denna positiva syn på möjligheterna att motverka klimatförändringarna och är stolta över de insatser vi gör. Visste du exempelvis att Fortum är Europas näst bästa energiföretag när det kommer till låga utsläpp av växthusgaser per producerad kilowattimme? Vår ambition är att vi långsiktigt ska bli ett helt koldioxidfritt företag – och kommer att jobba stenhårt mot det målet. Vi vill också hjälpa våra kunder att bidra till att hejda klimatförändringarna genom Energihjälpen.

Christian Lundberg, vd Fortum Sverige

Igår dominerades media av regeringens förslag på energiområdet. Historiskt och unikt beskrevs det som. Det ligger en del i det, kanske då främst när det gäller kärnkraftens framtid, men förslaget innehåller mycket mer än så. Det jag ändå ser som mest spännande är att förslaget försöker ta ett helhetsgrepp på energi- och klimatfrågorna. 

För Fortum, som har hela Östersjöområdet som hemmamarknad, är regeringens vilja att utveckla gemensamma spelregler för energi- och klimatområdet kanske mest spännande. Nordens grossistmarknad för el är i praktiken redan gemensam och kan vi utvidga denna till att omfatta hela EU får insatserna för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaserna bättre effekt. Då måste det även vara möjligt att transportera elen mellan länderna. Behovet av en kapacitetsutbyggnad har tagits på allvar i överenskommelsen och det är jag glad för eftersom det är en helt nödvändig infrastruktur som måste fungera.

På kort sikt, de närmsta tio till femton åren ungefär, kommer utbyggnaden av systemet med elcertifikat till 25 TWh att innebära en kraftig ökning av förnyelsebara energikällor. På Fortum testar vi även vågkraften, ett kraftslag som på sikt kan bli mycket betydelsefullt. Utbyggnaden av elcertifikatssystemet är en viktig förutsättning för att klara den utbyggnaden.

Energiinvesteringar är långsiktiga, så regeringens besked att nu öppna upp för ny effektivare kärnkraft är välkommet eftersom det tydliggör förutsättningarna för en tryggad energiförsörjning i Sverige och Norden. Fortum skickade dessutom igår  in en ansökan om att bygga ett nytt kärnkraftverk i Finland. Om detta kraftverk byggs så skulle det stärka den gemensamma nordiska elmarknaden.

Energieffektivisering var en annan viktig del av överenskommelsen. Ofta pratas det om vilka åtgärder som går att göra i hemmet eller på sin arbetsplats. Men vi vet att det också går att göra mycket inom produktionen av el och värme.

En av regeringens långsiktiga prioriteringar är fjärrvärme och kraftvärme. Fortum är den största kraftvärmeproducenten i landet. Det är ett mycket effektivt sätt att använda bränslet, runt 90 procent av energin kommer till användning. Redan idag är det till tre fjärdedelar förnybart bränsle som vi använder. Det som är sopor hos dig blir till bränsle hos oss – och går tillbaks i form av fjärrvärme och el. Det är ett av sätten att minska klimatpåverkan som vi bidrar med.

Vi är stolta över vårt samarbete med Stockholms stad och vår gemensamma vision Elbilsstad 2030. Det handlar om att gäller att testa och utveckla infrastrukturen för laddhybrider och elbilar. En förnyelse av bilparken kommer att vara viktig för att vi ska kunna minska bilarnas klimatpåverkan. Därför var det roligt att få bekräftelse att regeringen delar den uppfattningen.

Så sent som i förra veckan träffade jag statsråden Maud Olofsson och Åsa Torstensson för att diskutera omställningen av transportsektorn. Då sa jag att vi genom ett nära samarbete mellan energibranschen, fordonsindustrin och regeringen kan få till en snabb introduktion av eldrivna fordon på marknaden. Regeringen markerade idag tydligt att det är en prioriterad fråga. För den tunga trafiken, som bussar och lastbilar, är det mer aktuellt med biogas och andra biobränslen. Fortum arbetar redan idag detta och regeringens resonemang kring en gradvis utfasning av naturgasen till förmån för biogas är också välkommen.

Naturligtvis är det bra med så breda överenskommelser som möjligt, speciellt eftersom våra investeringar är mycket långsiktiga och sträcker sig över många år och därmed behöver stabila spelregler på marknaden.  Det ska därför bli intressant att följa hur diskussionerna mellan regeringen och oppositionen kommer att utvecklas.

Men det är tydligt att vi som el- och värmeproducenter kommer spela en viktig roll i omställningen till ett samhälle utan koldioxidutsläpp. Det är också roligt eftersom det ställer krav på oss att både utvecklas och tänka nytt. Fortum är redan ett av Europas absolut bästa energiföretag sett till klimatpåverkan. Min övertygelse är att vi kan göra ännu mer med långsiktiga och tydliga spelregler på plats.

Christian Lundberg, vd Fortum Sverige