Norden har redan idag ca 350 elproducenter och nu har vi sett till att det kan bli ännu fler. Sedan april kan alla våra 893.000 nätkunder skicka in egenproducerad el i ledningarna och tjäna pengar. Det kan räcka med att du har en solcell på taket eller en vindsnurra på gården för att det ska bli mer el än vad du använder för ögonblicket. Då tickar din mätare neråt i stället för uppåt och du får betalt istället för att betala. Så välkommen in i gänget. Läs mer på fortum.se/oppetnat och följ med i jakten på framtidens energi.

En iakttagelse mellan de senaste decenniernas utveckling inom telefoni i kontrast till vad som väntar på elmarknaden, i och med de smarta elnät som snart införs:

Om Lars Magnus Eriksson och Jonas Wenström (skaparen av 3-fas växelström och den som grundade av ASEA) skulle återuppstå 2011 och se vad som hänt i världen sedan de var verksamma 1800-talet skulle Eriksson förmodligen knappt tro sina ögon när han såg mobiltelefoner, videosamtal och IP-telefoni. Wenström, däremot skulle känna sig ganska bekväm och bekant med vad han såg.

Den amerikanska motsvarigheten till Energimarknadsinspektionen, Federal Energy Regulatory Commission (FERC), beslutade häromdagen att det i USA ska vara så att slutkunder som i de nya smarta näten erbjuder sig att minska sin energianvändning ska kunna få betalt för detta.

Beslutet är ett viktigt steg för smarta elnät eftersom det i praktiken skapar en ny marknad för det som kallas Demand Response. Istället för lagstiftning om kvoter eller ett reglerat aktörsansvar kommer efterfrågesidan att bli en marknad på samma sätt som produktionsmarknaden – också när det gäller att skapa stabila elnät.

Marknaden kommer att välja det mest lönsamma och effektiva sättet att nå balans. Producenter och konsumenter blir jämbördiga aktörer på marknaden.

Beslutet kanske verkar tekniskt, men det innebär i förlängningen så mycket mer. Det öppnar upp för helt nya marknader och tjänster, från både existerande aktörer och helt nya (som fastighetsbolag, IT, telekom med flera). Att blir lika lätt och lika lönsamt att spara som att producera mer för att skapa balans är också bra för miljön, eftersom den sista kilowattimmen ofta är fossileldad kraft.

Häromdagen annonserades en storsatsning vid det skotska universitetet i Strathclyde  som mycket väl kan komma att visa sig bli mycket värdefull för utvecklingen av framtidens smarta nät – Power Network Demonstration Center, PNDC.

Demonstrationscentret blir det första i sitt slag i Europa och lovar att bli en arena, en storskalig plattform för att utforma, testa och demonstrera tekniska lösningar för framtidens elnät.

Den här sortens kraftsamling kring teknikkunnande ”bakom kulisserna” är extremt värdefulla för kraftbolag, teknikleverantörer, IT-företag och andra – och därmed i förlängningen för kunderna!

På samma sätt storsatsar Fortum, ABB, KTH med flera aktörer kring framtidens elnät och elmarknad i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

När en helt ny teknik och marknad utvecklas, så som nu sker med smarta elnät, råder en stor osäkerhet kring vilka som kommer att tillhandahålla teknik och tjänster.

Som en föregångare på området så spanar vi ständigt efter nya leverantörer och samarbetspartners. En del utvecklar vi själva och annat hoppas vi skapa tillsammans med andra, inte minst i pilotprojekt som Norra Djurgårdsstaden. En del, som nya elmätare, har vi redan installerat och ett antal produkter som våra kunder kan använda redan nu för att aktivt följa sin energianvändning säljer vi.

Men vi är naturligtvis inte ensamma om att följa nya trender och söka efter framtidens guldkorn. Det gör alla som är aktiva i eller intresserade av framtidens smarta elnät.

Nyligen publicerades en intressant lista, där 4000 läsare av Smartgridnews har röstat fram 11 företag att hålla ögonen på under -11. Listan är intressant också för svenska aktörer - även om den har en viss slagsida mot amerikanska företag. De tekniker och lösningar de arbetar på fångar ganska väl vad som är på gång och vad vi kan vänta oss.

Bloggaren William Pentland skriver på sin blogg på Forbes att elbolagen – i USA, ska tilläggas – fortfarande inte vet särskilt mycket om smarta nät.

Han har testat deras kunskaper genom att ringa till kundservice hos 100 lokala nätbolag och ställa sex frågor om smarta nät. Endast en tredjedel kunde ens svara på alla frågorna, konstaterar han lakoniskt.

Känns skönt att kunna slå fast att vi ligger långt framme vid en jämförelse. Hade Pentland ringt till Fortum hade han fått följande svar på sina frågor:

-       Gör ditt företag något för att implementera Smarta nät-tekniken? Massor! Vi är till exempel drivande i ett av Europas största pilotprojekt kring smarta nät, i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

-       Har ni någon information om smarta nät? Självklart! Du kan läsa vidare på vår hemsida.

-       Har era kunder smarta mätare? Samtliga Fortums nätkunder har utrustats med smarta, fjärravlästa mätare med tvåvägskommunikation.

-       Har ert företag något investeringsprogram för att tillhandahålla smarta mätare? Det är redan genomfört!

-       Har ni någon information om smarta mätare? Självklart! När vi bytte våra kunders mätare genomförde vi en stor kampanj och informationen därifrån finns här.

-       Har ert företag en koncernpolicy kring CSR/miljö? Väldigt mycket. Du kan läsa mer bland annat här och här.

Ju mer el som kommer från sol och vind desto smartare måste elnätet bli. Så att det kan ta emot el från små lokala tillverkare, t ex dig själv, som komplement till annan eltillverkning. Eller bara automatiskt ladda din elbil och starta tvättmaskinen när det är som klokast. Det och mycket annat testar vi just nu och snart blir Norra Djurgårdsstaden världens första stadsdel som byggs med smarta elnät.

Ett av de program som drivs inom ramen för IEA, International Energy Agency, heter Demand Side Management Programme, DSM. I programmet samarbetar 20 länder för att finna och utveckla lösningar för att användarna av energi ska kunna göra det så effektivt som möjligt. Enligt en analys av IEA måste mer än hälften av begränsningen av utsläpp av växthusgaser komma från användarledet. Genom att stimulera ändrade beteenden hos slutanvändarna kan vi spara både el och andra resurser, och därmed också vår miljö.

I början av oktober anordnade DSM en väldigt intressant workshop här i Stockholm under temat Smartheten i smarta elnät. På förfrågan från DSM:s svenske ordförande Hans Nilsson hade vi från Fortum nöjet att få vara med och arrangera ett av blocken under den innehållsrika dagen. Fortum och några av våra partners i Urban Smart Grid Project i Norra Djurgårdsstaden - Electrolux, ABB, Ericsson och Interactive Institute - presenterade sina bidrag.

I stort handlar energieffektivisering om att använda mindre energi, fördela användningen över tiden och att kapa topparna i förbrukningen. Här kan tekniken i och kring smarta elnät samt våra egna beteenden som konsumenter vara viktiga möjliggörare.

I ett smart elnät ska man t.ex. kunna integrera förnyelsebara energikällor och möjliggöra för aktiva elkonsumenter att genom sitt beteende både minska sin förbrukning av el och styra förbrukningen till de för samhället och miljön mest ekonomiska tiderna på dygnet. Om topparna i elförbrukningen kan kapas skulle det i ett större perspektiv än Norra Djurgårdsstaden på sikt kunna innebära att ett antal europeiska koleldade kraftverk blir överflödiga.

För att det ska fungera måste det vara lätt för konsumenten att vara “energismart” och det gäller också att hitta affärsmodeller där aktiva konsumenter kan vara med och dela på den ekonomiska nyttan, utöver miljövinsterna. Det finns redan idag fungerande exempel inom mobiltelefonin på hur operatörerna genom olika rabattsatser kan locka användarna att styra delar av sin konsumtion av mobiltelefontjänster, från tidpunkter på dygnet då mobilnätet är mycket hårt belastat till tidpunkter med lägre belastning. På så sätt kapar man topparna i belastning och kan erbjuda kunderna bättre tillgänglighet samtidigt som fördyrande investeringar för att möta topplaster kan undvikas.

Vi fick lära oss att elapparater i europeiska hushåll står för upp till 66% av hushållens elanvändning. Tekniken har utvecklats, och ett exempel på det är att de mest energisnåla kylskåpen idag förbrukar 70% mindre el än vad det genomsnittliga kylskåpet gjorde för 15 år sedan. För att ytterligare minska elanvändningen behöver dock nya sätt utvecklas för hur vi tvättar, lagar och bevarar mat o.s.v. Det finns produkter utvecklade som kan integreras i det smarta elnätet. De kan programmeras att via kommunikation med det smarta elnätet slås på automatiskt när elen är billig eller då belastningen på elnätet är låg.

Informationsteknik och kommunikation kommer att vara vitala förutsättningar för att smarta elnät ska kunna bli vad man hoppas på. Mängder av nya kommunikationsvägar kommer att etableras. Utöver det vi är vana vid, t.ex. vid betalningar och andra uppkopplade tjänster, kan det i det smarta elnätet gälla informationsöverföring mellan det övergripande elsystemet och den egna mikroproduktionen av el, elbilar och hushållsapparater. I Norra Djurgårdsstaden kan det t.o.m. gälla fartyg!

Det framstår som helt klart att vårt beteende i hemmen har stor inverkan på vår förbrukning av el. Men det är inte alltid säkert att hushållen reducerar sin elförbrukning bara för att smarta mätare och energidisplayer introduceras. Vi fick se flera exempel på hur själva designen på elförbrukare i våra hem kan påverka våra beteenden och vår förbrukning av energi. En Energy AWARE Clock som visar hur användning av el fördelar sig över dygnet kan också göra att elanvändarna, familjen i detta fall, blir mer medvetna om sin förbrukning av el. Troligen finns det en stor potential för energibesparingar inom detta område.

Läs gärna mer på www.iea.org och www.ieadsm.org .

För ett par veckor sedan startade Fortum tillsammans med 10 partners förstudien till ett otroligt spännande projekt. Vi skall nämligen forska kring och implementera smarta elnät i Norra Djurgårdsstaden. Smarta elnät, för alla de som inte är bekanta med begreppet är helt enkelt ett sätt att göra elnäten mer flexibla än de är idag. Detta behövs för att kunna skapa framtidens hållbara energisamhällen eftersom vi tror att det i framtiden kommer att finnas mycket mer smarta lösningar som till exempel små solceller och vindsnurror på taken till fastigheterna. Dessutom vill vi underlätta för befolkningen att använda energi smartare och mer effektivt än idag.

För att kortfattat förklara vad det är vi håller på med så kan man säga att vi idag har ett stort antal kraftvärmeverk, vattenkraftverk, vindkraftverk och kärnkraftverk som producerar energi som sedan skickas ut till alla som använder el. Detta kommer vi fortsätta att göra, men fler och fler sätter upp solceller på taken och vindsnurror på gården. Denna småskaliga produktion är idag svår att hantera eftersom den producerar ganska lite energi på oregelbundna tider. Om näten blev smartare så skulle vi kunna tillvarata denna energi mycket bättre. Kanske kan ett hus där solen skiner, men ingen är hemma skicka energi till ett hus i skuggan där folk sitter och arbetar. Genom att kunna styra flödet av el i alla riktningar kan vi utnyttja både stora och små produktioner.

Näten skall dessutom göra fastigheterna mycket mer aktiva. Om man kunde säga till huset att försöka använda energi när inte alla andra gör det så skulle man kunna förhindra stora toppar i elproduktionen. Det är topparna som är dyrast och mest miljöovänliga. Om vi kunde få bort dessa så skulle produktionen bli renare och priset lägre för kunderna. Till exempel så kan man tänka sig ett scenario där man säger till sin tvättmaskin och diskmaskin att man vill att tvätten och disken skall vara klar till klockan 08.00 på morgonen. Sedan får maskinerna själva tala med våra nät och avgöra när det är bäst att använda el.

De smarta näten kommer att innebära många fördelar som gör att vi använder elen smartare och tar tillvara energi från många olika håll. I verkligheten kommer det leda till ett smartare sätt att använda el vilket är bra för miljön och bra för plånboken. Det skall bli otroligt spännande att fortsätta följa detta projekt.