Ett par mil utanför Arvika möts historia med framtid. I Glava, tidigare mest känt för sin glastillverkning ligger Hillringsbergs herrgård, med anor från 1789, sida vid sida mest en av de modernaste fabrikerna för solcellstillverkning.

Dessa två anläggningar är båda en del av Glava Energy Center, en testmiljö med småskalig förnybar produktion där Fortum även kommer att prova så kallade smarta nätlösningar. Även en biobränsleanläggning ingår i testmiljön och nästa steg är att komplettera med vind- och vattenkraft. På sätt skapas ett energisystem som enbart består av småskalig förnybar produktion vilket är något unikt.

Från Fortums sida ser vi det som en möjlighet till tekniklärande runt förnyelsebara energisystemlösningar och hur de påverkar elnäten, men inte minst nya kundlösningar.

Den tolfte september invigde Fortum en ny fiskväg - ett omlöp - vid Lundströmmens kraftverk i Sörforsa. I korthet kan man säga att ett omlöp är en fiskväg som anläggs för att underlätta för fisken att passera ett vandringshinder, t ex ett vattenkraftverk. Det konstrueras för att likna en naturlig bäck/strömfåra och för att så många fiskarter som möjligt ska kunna passera bör inte lutningen överstiga 2%. I omlöpet placeras stenar för att både stoppa upp vattenflödet samt som viloplatser för fisken.

Nytt omlöp vid Lundströmmens kraftverk i Sörforsa.

Riksdagsman Sven Bergström och Hans Rohlin (Fortum) vid invigningen.

Veronica Lauritzsen

Vattenmyndigheterna i Sverige har tagit fram ett förslag till hur vattenförvaltningen ska se ut i landet, vilket bland annat grundar sig på ett EU-gemensamt, nära tio år gammalt, ramdirektiv för vatten. Fortum konstaterar att de i praktiken föreslagna begränsningarna av vattenkraften för perioden 2010-2015 står i konflikt både med Sveriges klimatmål som EU:s nya direktiv om förnyelsebar energi.

Det finns anledning att fundera över om åtgärder som begränsar vattenkraftproduktionen verkligen är de bästa åtgärderna för miljön. Till exempel ser Fortum en risk i att åtgärder föreslås som innebär att vatten spills förbi kraftverken istället för att producera el, vilket är negativt för miljön i stort. Vattenkraften producerar el utan att släppa ut koldioxid och den är förnybar. Den minskade produktionen måste ersättas med annan elproduktion som sannolikt inte är utsläppsfri.

Ramdirektivet för vatten (RDV) trädde i kraft år 2000. På den tiden var kunskapen om klimatförändringens effekter inte lika välkända som idag och EU hade inte utvecklat en gemensam klimatpolitik. Det var inte heller känt att den faktiska tillämpningen av Ramdirektivet för vatten i praktiken skulle leda till en minskning av den förnybara energiproduktionen. Nu har EU beslutat om regelverk för förnybar energi. Då är det oacceptabelt att genomförandet av Ramdirektivet för vatten står i strid mot EU:s klimatdirektiv.

Tvärtemot vattenmyndigheternas uppfattning så ser inte Fortum fördelarna med att minska vattenkraftsproduktionen och därmed försvaga dess funktion som energi- och reglerkälla. Denna uppfattning delar även Energimyndigheten. Det är inte heller den enda bristen med förslaget. På SvD Brännpunkt den 6/8 konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting till med Lantbrukarnas Riksförbund att införandet av EU:s vattendirektiv i Sverige på ett olyckligt sätt skiljer sig från hur resten av Europas stater inför direktivet och att det svenska förslaget går långt utanför direktivets intentioner. De bedömer att beslutet kommer att innebära ökade kostnader för vattenvården i storleksordningen 30-60 miljarder under 20 år, eller 1,5-3 miljarder årligen och kräver att regeringen nu tar över frågan.

Klimatförändringen är det allvarligaste miljöhotet globalt sett och det största hotet mot biologisk mångfald. EU:s direktiv om förnybar energi sätter målet för Sverige till 49 % år 2020, regeringens mål är ännu högre.

Vattenkraft är den viktigaste förnybara energiformen i EU och i Sverige. Vattenkraften är dessutom snabbt reglerbar och produktionen kan lätt anpassas efter varierande elförbrukning och variation i elproduktion. Detta blir allt viktigare med allt mer vindkraft vars produktion varierar på ett ganska oförutsägbart sätt.

Fortum vill istället se en utveckling där de, ur miljösynpunkt, bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna väljs för att värna våra vatten. Att tappa vatten förbi kraftverk, spill, är både dyrt och i många fall ett sämre alternativ miljömässigt. Därför står åtgärder som påverkar vattenkraftsproduktionen negativt i konflikt med Sveriges klimatmål och direktiv om förnybar energi.

Vattenkraftens bidrag till elproduktionen skulle istället behöva höjas för att framtida mål om andel förnybar energi och andra klimatmål ska kunna uppnås.

När vårfloden forsar i Rändån i Härjedalen varnar ett pysande frustande från ån om att något är på väg att hända. Plötsligt står en dryga 100 meter hög vattenpelare upp från ån som närmast för tankarna till Island. Fortums egen gejser har vaknat.

Fortums kraftstation Långå får sitt vatten från två sjöar, Lossen och Grundsjön. Vattnet från Grundsjön leds via en 17 km lång tunnel till kraftstationens turbiner, som ligger 240 meter under jord. Eftersom sjöarna är årsmagasin så är tillflödet till turbinerna normalt avstängt mellan april till september .

Högt ovanför tunnlarna flyter Rändån. För att ta tillvara på vattnet från Rändån finns ett lodrätt schakt som förbinder ån med tunneln från Grundsjön till kraftstationen. Schaktet öppnar sig på åns botten på den plats där Rändån flyter över tunneln till turbinerna.

När tillflödet till turbinerna är stängt under sommaren, rinner vattnet från Rändån ner i schaktet och trycks upp i Grundsjön, och på så sätt fyller vi Grundsjömagasinet med vatten från Rändån.

På våren händer dock något spektakulärt. När vårfloden fyller Rändån till brädden och vattnet skummar av kraft, så följer stora mängder luft med ner i det vertikala schaktet på åns botten. Denna luft har ingenstans att ta vägen utan blir kvar 60-70 meter ner i röret och trycket byggs upp. Till slut blir trycket för stort och luften tillsammans med allt vatten som ligger ovanför den rusar upp genom schaktet med enorm kraft. Resultatet blir att ur ån står plötsligt en dryga 100 meter hög gejser.

 

Johan Englund

Människan har under århundraden tämjt vattnet. Redan på medeltiden fanns tidiga former av enklare vattenkraftverk, och ända in på 1800-talet utnyttjades framforsande vattendrag för driva alltifrån sädeskvarnar till smideshammare.

Att vattenkraften år efter år står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion är det många som vet. Att det dessutom är en helt utsläppsfri produktion är också känt för de flesta.

Men hur många vet att vattenkraften dessutom är en avgörande förutsättning för att vi ska kunna satsa på utbyggnad av andra förnybara energislag som exempelvis vindkraft?

Sverige och många andra länder har stora planer för en offensiv utbyggnad av förnybar energi. EU har fastslagit att den förnybara energin ska öka med 20 procent till år 2020 samtidigt som utsläppen ska minska. Att det är vattenkraften som möjliggör detta i norden är mindre känt.

Elektricitet går som bekant inte att lagra, utan måste produceras i samma ögonblick som den används. Produktionen från övriga förnybara kraftslag varierar med vädret. Så länge det blåser, producerar vindkraftverken el till konsumenterna. Men vad händer när vinden mojnar och hushåll, företag och hela samhället fortfarande förväntar sig el i vägguttaget?

Det är då vattenkraftens roll som koldioxidfri reglerkraft i hela systemet blir som tydligast. Vattenkraften går att reglera snabbt, så att produktionen kan anpassas till hur stor efterfrågan är. Och till hur stor övrig elproduktion är just då. Desto mer vindkraft, desto mer kommer produktionen att variera.

När vinden avtar och vindkraftverken stannar, sänds en signal till vattenkraftverken: öka elproduktionen!

Inget annat koldioxidfritt kraftslag kan med så god precision balansera produktionen från exempelvis vindkraften och därmed se till att vi alltid kan producera den mängd el som behövs. Dygnet runt, året runt, oavsett väder.

Fortum ser att vi kommer att behöva alla former av förnybar energi. Vi satsar stora resurser på forskning och utveckling kring framtidens energi. Vindkraft, vågkraft och solkraft är några exempel på energikällor som har stora möjligheter.

Men när vinden avtar, vågorna stillnar och solen går i moln – då behöver vattenkraften träda in för att garantera fortsatta elleveranser till hushåll och industri.

Med vattenkraften som trygg grund kan vi därför fortsätta satsa kraftfullt på forskning och utveckling kring framtida förnybara energikällor. Jakten på framtidens energi har bara börjat.

Göran Hult, chef för Fortums vattenkraft

Vattenkraftens andel av Fortums elproduktion varierar från år till år beroende på hur mycket vatten som finns. År 2008 stod vattenkraften för 44% av Fortums nordiska elproduktion. Fortum äger helt eller delvis 262 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Våra 213 vattenkraftverk i Sverige finns i vattendrag som Klarälven, Ljusnan, Indalsälven och Dalälven. De 49 kraftverken i Finland är koncentrerade till Ule älv samt Vuoksens vattensystem.

På bilden ser du vattenkraftverket i Krokströmmen där jag faktiskt bott fem år!

Vattenkraft i världen har lång historia. De första vattenkraftverken härstammar från Kina och redan på 1200-talet började man använda vattnets kraft i Sverige. Med turbiner och generatorers hjälp kunde man i slutet av 1800-talet börja generera el. 1882 kom den första vattenkraftsdrivna generatorn till Sverige och ett spinneri i Västergötland fick belysning med hjälp av el från vattenkraft. 1885 var Härnösand en av de första städerna i Europa som fick elbelysning på gatorna. Det har hänt mycket på 120-130 år! Läs mer om vattenkraftens intressanta historia på wikipedia.se.

Vattenkraft, som är den viktigaste förnybara kraftkällan i Norden, står för cirka hälften av elproduktionen i de nordiska länderna. Vattenkraft bygger på ett naturligt kretslopp där vatten dunstar från haven och faller som regn eller snö över land, varpå det smälta vattnet rinner nedåt mot vattendragen. Själva elproduktionen i ett vattenkraftverk sker då vattnen strömmar genom kraftverkets turbiner som då börjar snurra. Den snurrande turbinen driver en generator som omvandlar energin i vatten till el. Det som avgör hur mycket el som kan produceras är hur stor fallhöjden är och hur mycket vatten som passerar turbinen.

Har du tänkt på att el inte lagras utan tillverkas i samma ögonblick som den används? Vi bygger mer och mer vindkraft i Sverige, vilket är bra, men vad händer när det slutar blåsa? Titta gärna på Fortums nya reklamfilm som visar hur vind- och vattenkraft samverkar!

Nyteknik.se skriver idag om en spännande innovation för vågkraft. Många vågkraftstekniker är direktdrivna, dvs. generatorn drivs ”direkt” av vågrörelserna, medan Ocean Harvester utjämnar energin i vågorna och därmed kan generatorn producera el med jämn effekt även om vågorna är olika stora. Detta kan göra att Ocean Harvester kan producera mer el. Läs gärna mer på oceanharvesting.com