Den 27 oktober släppte den liberala tankesmedjan Timbro en rapport med titeln “Svensk vindkraft – 215 miljarder senare”. Reaktionerna har varit många och tonläget ofta högt. Andra har funderingar om själva debatten. Rapporten debatteras på Twitter (sök på #timbrogate, #vindkraft) och på debattsidor, både för och emot.

Det rapporten tar upp, att vindkraften de senaste tio åren blivit konkurrenskraftig först när stödsystem och produktionsspecifika skatter tas med i beräkningarna och att vindkraften står för en mindre del av den totala produktionen, är ur ett energibranschperspektiv inte några egentliga nyheter. Utmaningarna att bygga ut näten för att ta emot en ökad andel vindkraftsproduktion och att behovet av reglerkraft också ökar är inte heller några nyheter. Den pågående debatten handlar dock inte om dessa strukturella frågor utan fokuserar på de siffror som presenterats.

Jag kan konstatera att även denna gång så hamnar det som har blivit den energipolitiska debattens signum – ett kraftfullt försvarande eller argumenterande emot en specifik produktionsform – i centrum. Alla former av energiproduktion har för- och nackdelar och det är viktigt att det går att föra ett samtal kring dessa.

Från Fortums sida ser vi en utveckling av energisystemet där många olika produktionsformer samsas och kompletterar varandra. En utmaning finns i det som tas upp i rapporten, behovet av klimatneutral reglerkraft på en integrerad europeisk elmarknad. Utvecklingen av smarta nät är en del av lösningen, viktigt är dock att komma ihåg att dessa även behövs för möjligheten till småskalig produktion och energieffektivisering.

Elcertifikatssystemet är ett sätt att subventionera en omställning som strävar mot de marknadsmässigt bästa alternativen “inom subventionen”. Såväl ny vattenkraft som biobränslebaserad kraftvärme uppfyller också kriterierna och från Fortums sida hoppas vi naturligtvis att även vågkraft och olika former av solenergi kommer in på marknaden framöver. En fråga att lyfta och diskutera i detta sammanhang skulle närmast vara om politiskt beslutade planeringsmål för specifika kraftslag är det bästa sättet att få full effekt av elcertifikatssystemet?

Det som rapporten bara snuddar vid – Är nuvarande utbyggnadstakt av vindkraften den samhällsekonomiskt och klimatmässigt bästa åtgärden för att nå målen eller skulle det ge bättre effekt att satsa delar av resurserna på andra åtgärder som en omställning av trafiksystemet och energieffektivisering av lokaler? – är en diskussion som borde få en mer framträdande plats. I de projekt vi bedriver inom klimatstadsdelen Norra Djurgårdsstaden är helhetsperspektivet viktigt för en energieffektiv resursanvändning.

”Vindkraften slår nytt rekord”, skriver DN. Samtidigt visar internationella studier att solenergi snabbt är på väg att bli kommersiellt konkurrenskraftig.

Skoj, säger vi. Det stärker vår övertygelse om att Fortums beslut att öppna näten och ta emot överskottsel från fastighetsägare och andra kunder är helt rätt. Men lönsamheten i förnybar mikroproduktion skulle naturligtvis bli ännu bättre (och därmed viljan att satsa på egna solpaneler på taket eller en lite vindsnurra på tomten) om finansdepartementet och skatteverket ändrade sig och öppnade för verklig nettomätning.

I praktiken är skattekilen mellan såld och köpt el nu det största hindret för hushållen att börja producera sin egen el – och det är naturligtvis inte hållbart i längden.

Amerikanska National Renewable Energy Lab, NREL, har tagit fram ett verktyg för att räkna fram hur mycket man kan producera av sol eller vind. Man knappar bara in sin gatuadress och vilken sorts produktion man har tänkt sig, så får man svar (eller åtminstone en avancerad fingervisning).

Namnet är ganska fyndigt också: IMBY (In My Back Yard) som ett pekfinger till det som brukar kallas NIMBY (förkortning för Not In My Back Yard).

Det enda problemet är väl att IMBY-verktyget bara fungerar i USA. Men Energimyndigheten skulle ju kunna slå en signal och be att få låna idén och beräkningarna bakom. Nu när så många svenskar enkelt och lätt kan starta sin egen elproduktion hemma!

Norden har redan idag ca 350 elproducenter och nu har vi sett till att det kan bli ännu fler. Sedan april kan alla våra 893.000 nätkunder skicka in egenproducerad el i ledningarna och tjäna pengar. Det kan räcka med att du har en solcell på taket eller en vindsnurra på gården för att det ska bli mer el än vad du använder för ögonblicket. Då tickar din mätare neråt i stället för uppåt och du får betalt istället för att betala. Så välkommen in i gänget. Läs mer på fortum.se/oppetnat och följ med i jakten på framtidens energi.

Ju mer el som kommer från sol och vind desto smartare måste elnätet bli. Så att det kan ta emot el från små lokala tillverkare, t ex dig själv, som komplement till annan eltillverkning. Eller bara automatiskt ladda din elbil och starta tvättmaskinen när det är som klokast. Det och mycket annat testar vi just nu och snart blir Norra Djurgårdsstaden världens första stadsdel som byggs med smarta elnät.

Vi vill att våra kunder ska kunna välja hur de vill ha sin el producerad och därför erbjuder Fortum ett brett utbud av miljöval, dvs. olika typer av energikällor som elen produceras med. Oavsett om man som kund gör ett eget val eller inte så får man hos oss enbart el som producerats med energikällor som inte bidrar till växthuseffekten.

Ibland får vi frågor från våra kunder om vad deras val egentligen innebär. Så här fungerar det; genom att göra ett aktivt val kan man som kund visa energibranschen åt vilket håll man vill att energiproduktionen ska gå. Förändringar till förmån för miljövänlig produktion på grund av att du som kund väljer förnybar eller miljömärkt el sker gradvis, men på längre sikt styr efterfrågan utbudet och investeringarna mot en hållbar energiproduktion. Detta är ju också hela idén med miljömärkta produkter - att genom aktiva val styra en marknad mot en önskad förändring genom att utnyttja konsumentkraften man har som kund.

I praktiken innebär ditt val av miljömärkt el att vi köper in motsvarande mängd el som är producerad på det sätt som du valt (vind/vatten/kärnkraft). Förbrukar du exempelvis 20 000 kWh/år, köper vi in samma mängd miljömärkt el och som därmed måste produceras. Ju mer miljömärkt el som produceras till den gemensamma nordiska mixen desto mindre blir den totala negativa miljöeffekten. För vissa av energislagen (exempelvis vatten) finns det redan idag en stor volym som räcker till många aktiva val medan det för andra (exempelvis vind) kan bli en brist och då blir kundernas efterfrågan en investeringssignal för energiproducenterna.

Vårt baserbjudande är kärnkraft. Om man som kund vill göra ett eget val så erbjuder vi sedan länge vattenkraft eller en mix av vind- och vattenkraft som dessutom är märkt med Bra Miljöval.

Nu ökar vi utbudet ytterligare och ger våra kunder möjligheten att, from 1 september, välja el som producerats med vindkraft. Vindkraften som energikälla är förnybar och bidrar inte till klimatförändringen. Vi köper vår vindkraft från Norge och vi garanterar att när våra kunder väljer el producerad med vindkraft så köper vi in motsvarande mängd el som är producerad med detta energislag. Den kraftproducent som står bakom vindkraften förbinder sig att minst producera lika stor volym som vi har köpt för våra kunders räkning.

Se våra erbjudanden på fortum.se.

Fortum och Skellefteå Kraft kommer att bygga en av de största landbaserade vindkraftparkerna i Europa. Totalt planeras 100 vindkraftverk till år 2015. Läs gärna mer på fortum.se.

Fortums frukostseminarium var välbesökt med över 70 personer som besökare. Hur tillståndsprocessen för förnybar energi kan underlättas var temat och det var en kunnig och engagerad panel som debatterade frågan.

Per Langer, VD Fortum Sverige hälsade alla välkomna och sedan talade Göran Hult, Senior Advisor Fortum Power. Han inledde med en bakgrund med aktuella exempel, både sådana som varit problematiska och där det fungerat smidigt.

Med två experter i panelen och två riksdagsledamöter kunde flera perspektiv ställas mot varandra. Alla var överens om behovet av en smidigare process, men åsikterna gick isär om vad som är bästa metoden.  

En tanke är att ökat samarbete mellan olika aktörer och intressenter på ett tidigt stadium kan bidra till mer förnybar energi, inte minst vågkraft.

Vi intervjuar Svante Axelsson, Generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen i filmen om detta.

Under år 2009 installerades 198 nya vindkraftverk i Sverige och antalet uppgick totalt till 1 359 stycken. Vindkraftens andel av nettoproduktionen av el i Sverige var 1.9%. En stor ökning jämfört med 2008 men vindkraften står än så länge för en ganska liten del av Sveriges elproduktion. Titta gärna på vår film som visar hur vindkraft och vattenkraft samverkar.

Nyteknik.se skriver att världens största vindkraftverk ska byggas i Norge. Effekten blir hela 10 MW vilket kan jämföras med 2.3 MW som är en vanlig storlek för nybyggda vindkraftverk. Läs gärna mer på nyteknik.se.