Nyteknik.se skriver att världens största vindkraftverk ska byggas i Norge. Effekten blir hela 10 MW vilket kan jämföras med 2.3 MW som är en vanlig storlek för nybyggda vindkraftverk. Läs gärna mer på nyteknik.se.

För att underlätta information/kunskap om tillståndsgivning för att bygga vindkraft har ett antal myndigheter och organisationer - under ledning av Energimyndigheten - precis lanserat webbplatsen vindlov.se. Häromdagen skrev nyteknik.se att Kina toppar listan på vindkraftsutbyggnad förra året med 13 GW till totalt 25.8 GW vindkraft. I Europa byggdes samtidigt 10 GW och för Sverige uppgick effekten till 512 MW. Vindlov.se kommer säkert väl till pass.

Ett par mil utanför Arvika möts historia med framtid. I Glava, tidigare mest känt för sin glastillverkning ligger Hillringsbergs herrgård, med anor från 1789, sida vid sida mest en av de modernaste fabrikerna för solcellstillverkning.

Dessa två anläggningar är båda en del av Glava Energy Center, en testmiljö med småskalig förnybar produktion där Fortum även kommer att prova så kallade smarta nätlösningar. Även en biobränsleanläggning ingår i testmiljön och nästa steg är att komplettera med vind- och vattenkraft. På sätt skapas ett energisystem som enbart består av småskalig förnybar produktion vilket är något unikt.

Från Fortums sida ser vi det som en möjlighet till tekniklärande runt förnyelsebara energisystemlösningar och hur de påverkar elnäten, men inte minst nya kundlösningar.

– Men ni på Fortum producerar väl bara och säljer el?

Förra veckan ställde Fortum ut på VIND2009 / European Offshore Wind Conference i Stockholm. Syftet med vår monter var att berätta om att vi erbjuder en hel rad tjänster till vindkraftmarknaden, från planering och bygge till drift, övervakning och underhåll- både för elnätet och vindkraftverken, något som inte alla vet. Fortum har sedan en tid tillbaka tagit steget in som tjänsteleverantör till vindkraften där vi har en gedigen kompetens, både inom elfrågor och vindkraft, en kombination där få slår oss.

Så svaret på frågan ovan är att det gör vi också, men vi satsar nu stort på att hjälpa de aktörer som nu etablerar vindkraft och bidra till att så mycket förnybar energi som möjligt kan skapas.

Vill du veta mer om mässan gå in på http://www.eow2009.info/ eller www.vind2009.se 

Under konferensen genomförde vi en undersökning kring nyckelfrågor för vindbranschen. Vill du ta del av resultatet när den är klar kontakta Ann Hägerlind Ekehov.

Ann Hägerlind Ekehov

Nyligen var vi på Fortum med och invigde en ny vindkraftpark utanför Tanumshede (Kil) på västkusten. Parken ägs av Rabbalshede kraft och temat under invigningen var elbilar och vindkraft i samverkan och infrastrukturminister Åsa Torstensson talade om vikten av att driva på utvecklingen inom det området. Vi på Fortum, som har anslutit parken till vårt elnät, höll också ett anförande och visade upp några elbilar på plats.

Vindparken väntas totalt producera el till ca 1 000 villor/år (vilket är ungefär 22 GWh/år i energitermer) och det lokala engagemanget märkets tydligt liksom stoltheten över att ytterligare 4 verk nu var på plats i en kommun med ambitiösa vindkraftplaner.

Vill du prata vindkraft med oss på Fortum kan du träffa oss i vår monter på VIND2009-mässan i Stockholm nästa vecka, 14-16 september, www.vind2009.se.

Infrastrukturminister Åsa Torstenson välkomsttalade. Tillsammans här med Ingemar Ung, Rabbalshede kraft, ansvarig för vindkraftparken som invigdes.

Marie Fossum från Fortum talade om elbilar och vindkraft i samverkan. Här tillsammans med mig, Ingemar Ung (Rabbalshede kraft) och Christer Bergerland (Fortum).

Ann Hägerlind Ekehov

Idag såg jag en rolig artikel på nyteknik.se. Forskare funderar på vindkraftverk på 10 000 meters höjd som tillvaratar energi i jetströmmar som sveper runt jorden! Det lär dröja innan idén blir verklighet, om någonsin, men idén är kittlande.

Hittills har 20 000 svenskar gått samman i 70 vindkraftskooperativ för att tillsammans kunna finansiera egna vindkraftverk, ibland i samverkan med kommuner. Energin som produceras kan medlemmarna själv använda - en form av småskalig energiproduktion.

Genom upplägget kommer samfällighetsidén emellertid i konflikt med skattelagstiftningen. Eftersom medlemmarna erbjuds el till pris under marknadsvärdet menar skattemyndigheten att det bör beläggas med en så kallad uttagsskatt.  

Det fanns i förra veckan möjlighet för riksdagen att uppmana regeringen att ändra reglerna, men förslaget röstades ner. Jag hoppas dock att man kommer till en lösning snart så att reglerna kan anpassas för att främja ökad användning av vindkraft, inte tvärtom. Vindkraftkooperativen spelar en viktig roll i utbyggnaden av förnybar energiproduktion - och det känns inte orimligt att de som gjort kapitalinvesteringar också har rätt att ta ut det pris man vill för elen som produceras.

Exemplet visar att det är många delar som måste fungera för att finna de nya lösningarna. När allt fler hushåll blir både konsumenter och producenter av el - som principen för smarta nät bygger på - kommer nya utmaningar för regelverken. Det är bra med framförhållning även på de områdena så att teknikutveckling och regelverk kan gå hand i hand.

Människan har under århundraden tämjt vattnet. Redan på medeltiden fanns tidiga former av enklare vattenkraftverk, och ända in på 1800-talet utnyttjades framforsande vattendrag för driva alltifrån sädeskvarnar till smideshammare.

Att vattenkraften år efter år står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion är det många som vet. Att det dessutom är en helt utsläppsfri produktion är också känt för de flesta.

Men hur många vet att vattenkraften dessutom är en avgörande förutsättning för att vi ska kunna satsa på utbyggnad av andra förnybara energislag som exempelvis vindkraft?

Sverige och många andra länder har stora planer för en offensiv utbyggnad av förnybar energi. EU har fastslagit att den förnybara energin ska öka med 20 procent till år 2020 samtidigt som utsläppen ska minska. Att det är vattenkraften som möjliggör detta i norden är mindre känt.

Elektricitet går som bekant inte att lagra, utan måste produceras i samma ögonblick som den används. Produktionen från övriga förnybara kraftslag varierar med vädret. Så länge det blåser, producerar vindkraftverken el till konsumenterna. Men vad händer när vinden mojnar och hushåll, företag och hela samhället fortfarande förväntar sig el i vägguttaget?

Det är då vattenkraftens roll som koldioxidfri reglerkraft i hela systemet blir som tydligast. Vattenkraften går att reglera snabbt, så att produktionen kan anpassas till hur stor efterfrågan är. Och till hur stor övrig elproduktion är just då. Desto mer vindkraft, desto mer kommer produktionen att variera.

När vinden avtar och vindkraftverken stannar, sänds en signal till vattenkraftverken: öka elproduktionen!

Inget annat koldioxidfritt kraftslag kan med så god precision balansera produktionen från exempelvis vindkraften och därmed se till att vi alltid kan producera den mängd el som behövs. Dygnet runt, året runt, oavsett väder.

Fortum ser att vi kommer att behöva alla former av förnybar energi. Vi satsar stora resurser på forskning och utveckling kring framtidens energi. Vindkraft, vågkraft och solkraft är några exempel på energikällor som har stora möjligheter.

Men när vinden avtar, vågorna stillnar och solen går i moln – då behöver vattenkraften träda in för att garantera fortsatta elleveranser till hushåll och industri.

Med vattenkraften som trygg grund kan vi därför fortsätta satsa kraftfullt på forskning och utveckling kring framtida förnybara energikällor. Jakten på framtidens energi har bara börjat.

Göran Hult, chef för Fortums vattenkraft

Avisning av flygplan är ett känt fenomen - i alla fall för mig - men att is på vindkraftverk kan vara ett problem uppmärksammade jag nyss på nyteknik.se. Is på vingar påverkar vindkraftverkets kapacitet och tillslut kan det stanna helt. Thermawing, som utvecklats av företaget Kelly Aerospace, är en sorts folie som fästs på rotorbladen. Folien värms upp och enligt tillverkaren kan avisningen vara klar inom kvart!