Den svenska kakelugnen är en fantastisk värmeuppfinning!
Under 1700-talet rådde i Sverige en stor vedbrist. Orsaken till det var att järnverkens framställande av stångjärn, som var en av våra största exportvaror, krävde enorma mängder ved som bränsle. Detta skapade givetvis konkurrens med hushållen som eldade ved i sina öppna spisar, ett väldigt ineffektivt uppvärmningssätt.
1797 beslutade Rikets Råd att utlysa ett forskningsuppdrag för att ta fram ett mer energieffektivt uppvärmningssätt åt hushållen. Samma år presenterade Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede en ny variant av uppvärmning; den svenska kakelugnen.
Kakelugnar var i och för sig inget nytt, man hade under lång tid klätt in sina ugnar i kakel som dekoration, men denna nya variant skiljde sig genom att istället för ett rakt rökrör så hade den slingrande rökgångar som mycket mer effektivt utnyttjar värmen.
Det fungerar på så sätt att 5 kanaler sprider värmen i hela ugnen. Röken stiger genom den centralt placerade mittenkanalen, därefter ner genom de två främre sidokanalerna, och slutligen upp igen genom de två bakre sidokanalerna och ut genom skorstenen. Genom denna uppfinning kunde hushållen få ut mycket mer värme ur varje vedträ, och veden räckte till fler.
Detta för ju tanken till fjärrvärme där värmen från kraftvärmeverket tas till vara genom att den får värma upp många bostäder. Då behövs det mindre bränsle än om alla hade eldat hemma.
Av: Johan Englund
johan.englund@fortum.com