Företaget Better Place visade nyligen upp sin station för batteribyte. Stationen är tänkt som ett komplement till laddstolpar och batteribytet tar drygt en minut. Företaget menar att laddstolpar kan användas till vardags – t ex vid arbetsplatser, bostäder och parkeringar – medan stationen är ett komplement för snabb laddning på långfärder. För att stationen ska kunna fungera väl krävs någon form av standard för hur batteriet monteras i bilen vilket inte finns idag.

Ungdomen stod givetvis i fokus under Europeiska UngdomsParlamentets (EUP) vecka i Stockholm i april. Fortum har i flera år arbetat hårt med att engagera och intressera ungdomar för energifrågor, och en viktig del av det arbetet är EnergiSpelet, som spelats av närmare 100 000 ungdomar. För EUP tog vi fram en Europeisk version spelet som spelades av drygt 150 delegater. 

Spelet visar att det både finns likheter och skillnader i hur svenska och europeiska gymnasieelever ser på energi. Liksom i Sverige tror ungdomarna att energiproduktionens framtid ligger i förnyelsebara tekniker, samt en förbättrad kärnkraft. Fusionskraft lyfts som ett framtida alternativ till vilket många sätter sitt hopp. Vad gäller fossilkraft så är alla rörande överens om att det kommer att ha försvunnit inom 100 år.

Svenska ungdomar lyfter ofta vågkraften som en viktig satsning, något som Europas ungdomar inte gjorde. Detta visar på att vi inom Fortum gjort ett bra jobb att förmedla vår tro på vågkraftens potential till Sverige.

Oroväckande är dock att Europas ungdomar visade sig ha stora brister i sina kunskaper om energi, än mer så än Sveriges. Detta ytterligare förstärker bilden av hur viktigt det är att öka kunskapsgraden i samhället, och att Fortum är på rätt spår med vårt ungdomsengagemang.

Johan Englund, projektledare Energisnackis

Som huvudsponsor till den sextionde sittningen av Europeiska UngdomsParlamentet som gick av stapeln i april i Stockholm fick Fortum möjligheten att ställa ungdomarna en fråga som ligger oss nära. Vi hade möjligheten att låta ett av utskotten diskutera följande: ”Ekonomisk nödvändighet eller placebo? I vilken utsträckning bör EU stödja omställningen av transportsektorn från fossila bränslen till elektricitet?”

Resultatet av en veckas arbete med denna fråga blev en resolution i åtta punkter där det tydligt framgår hur positiva framtidens politiker är till en sådan omställning. Ungdomarna hoppas att år 2030 kommer 40% av alla nya bilar som säljs vara elbilar. De tycker att EU skall stödja en gradvis introduktion av rena elbilar på marknaden medan man uppmuntrar en större användning av plug-in hybrider under omställningsperioden. De vill se ett system som ekonomiskt gynnar de bilar som drivs av den högsta andelen elektricitet.

Dessutom tycker de att EU skall utforma stimulanspaket för att uppmuntra både företag och privatkunder att gå över till elbilar, detta både genom reducerade trängselskatter och fri parkering, men även genom rena bidrag till elbilsköpare.

Resolutionen, som kommer att presenteras för Europaparlamentet, visar hur viktig denna fråga är för ungdomarna, och hur viktig Fortums satsning inom området är.

Johan Englund

Den svenska kakelugnen är en fantastisk värmeuppfinning!

Under 1700-talet rådde i Sverige en stor vedbrist. Orsaken till det var att järnverkens framställande av stångjärn, som var en av våra största exportvaror, krävde enorma mängder ved som bränsle. Detta skapade givetvis konkurrens med hushållen som eldade ved i sina öppna spisar, ett väldigt ineffektivt uppvärmningssätt.

1797 beslutade Rikets Råd att utlysa ett forskningsuppdrag för att ta fram ett mer energieffektivt uppvärmningssätt åt hushållen. Samma år presenterade Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede en ny variant av uppvärmning; den svenska kakelugnen.

Kakelugnar var i och för sig inget nytt, man hade under lång tid klätt in sina ugnar i kakel som dekoration, men denna nya variant skiljde sig genom att istället för ett rakt rökrör så hade den slingrande rökgångar som mycket mer effektivt utnyttjar värmen.

Det fungerar på så sätt att 5 kanaler sprider värmen i hela ugnen. Röken stiger genom den centralt placerade mittenkanalen, därefter ner genom de två främre sidokanalerna, och slutligen upp igen genom de två bakre sidokanalerna och ut genom skorstenen. Genom denna uppfinning kunde hushållen få ut mycket mer värme ur varje vedträ, och veden räckte till fler.

Detta för ju tanken till fjärrvärme där värmen från kraftvärmeverket tas till vara genom att den får värma upp många bostäder. Då behövs det mindre bränsle än om alla hade eldat hemma.

Johan Englund

Den 11 maj invigdes “TellHus” klimatkloka koncept i Västertorp. Hushållens energianvändning minskas med 40 procent och därmed även en stor del av koldioxidutsläppen. Projektet är ett samarbete mellan Fortum, Veidekke, Electrolux, Cramo och Manodo.

TellHuset har ett klimatskal med mycket väl isolerade väggar och fönster, energisnåla vitvaror samt lågenergilampor i all fast armatur. Uppvärmning sker med Fortums miljövänliga fjärrvärme. Energianvändningen utgår ifrån principen att använda rätt energibärare till rätt ändamål.

Fortums fjärrvärme produceras till 80 procent med förnybara bränslen och återvunnen energi. Genom att fjärrvärme används för nya tillämpningar möjliggörs även produktion av mer el i de energieffektiva kraftvärmeverken.

§      Electrolux fjärrvärmeanslutna tvätt- och diskmaskiner minskar elförbrukningen med upp till 55 procent.

§      Cramos fjärrvärmeanslutna byggbod spar 50 000 – 70 000 kg CO2 i ett TellHus normalprojekt.

§      TellHus fjärrvärmebaserade badrumsgolv minskar koldioxidutsläppen med ca 600 kg CO2 per år.

§      Manodos Sbox individuella mätning minskar boendes användning av el och varmvatten med ca 15 procent per hushåll.

Samtliga produkter i huset är valda så att energianvändningen ska bli så effektiv som möjligt, och lägenheterna utrustas med en knapp för att stänga av standby-funktioner. På en egen display kan man följa varje använd kilowattimme och husets genomsnittliga förbrukning. Svensk forskning visar att boende bara genom att få denna information sparar in 15-20 procent av sin energianvändning.

En familj boende i “TellHuset” beräknas spara cirka 4 000 kronor per år jämfört med ett boende i en liknande lägenhet i ett vanligt hus.

Britt Sahleström

När vårfloden forsar i Rändån i Härjedalen varnar ett pysande frustande från ån om att något är på väg att hända. Plötsligt står en dryga 100 meter hög vattenpelare upp från ån som närmast för tankarna till Island. Fortums egen gejser har vaknat.

Fortums kraftstation Långå får sitt vatten från två sjöar, Lossen och Grundsjön. Vattnet från Grundsjön leds via en 17 km lång tunnel till kraftstationens turbiner, som ligger 240 meter under jord. Eftersom sjöarna är årsmagasin så är tillflödet till turbinerna normalt avstängt mellan april till september .

Högt ovanför tunnlarna flyter Rändån. För att ta tillvara på vattnet från Rändån finns ett lodrätt schakt som förbinder ån med tunneln från Grundsjön till kraftstationen. Schaktet öppnar sig på åns botten på den plats där Rändån flyter över tunneln till turbinerna.

När tillflödet till turbinerna är stängt under sommaren, rinner vattnet från Rändån ner i schaktet och trycks upp i Grundsjön, och på så sätt fyller vi Grundsjömagasinet med vatten från Rändån.

På våren händer dock något spektakulärt. När vårfloden fyller Rändån till brädden och vattnet skummar av kraft, så följer stora mängder luft med ner i det vertikala schaktet på åns botten. Denna luft har ingenstans att ta vägen utan blir kvar 60-70 meter ner i röret och trycket byggs upp. Till slut blir trycket för stort och luften tillsammans med allt vatten som ligger ovanför den rusar upp genom schaktet med enorm kraft. Resultatet blir att ur ån står plötsligt en dryga 100 meter hög gejser.

 

Johan Englund

I måndags lämnade Seabased Industry tillsammans med Fortum in en ansökan till Energimyndigheten om investeringsstöd för en fullskalig vågkraftsanläggning. Fullt utbyggd kommer den att vara på 10 MW och bli världens största anläggning i sitt slag. Den totala investeringen är på cirka en kvarts miljard kronor. Steget från test till fullskalig anläggning är möjligt att ta i detta läge även om vågkraft fortfarande är en teknik under utveckling.

Göran Hult, chef för Fortums vattenkraft

Människan har under århundraden tämjt vattnet. Redan på medeltiden fanns tidiga former av enklare vattenkraftverk, och ända in på 1800-talet utnyttjades framforsande vattendrag för driva alltifrån sädeskvarnar till smideshammare.

Att vattenkraften år efter år står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion är det många som vet. Att det dessutom är en helt utsläppsfri produktion är också känt för de flesta.

Men hur många vet att vattenkraften dessutom är en avgörande förutsättning för att vi ska kunna satsa på utbyggnad av andra förnybara energislag som exempelvis vindkraft?

Sverige och många andra länder har stora planer för en offensiv utbyggnad av förnybar energi. EU har fastslagit att den förnybara energin ska öka med 20 procent till år 2020 samtidigt som utsläppen ska minska. Att det är vattenkraften som möjliggör detta i norden är mindre känt.

Elektricitet går som bekant inte att lagra, utan måste produceras i samma ögonblick som den används. Produktionen från övriga förnybara kraftslag varierar med vädret. Så länge det blåser, producerar vindkraftverken el till konsumenterna. Men vad händer när vinden mojnar och hushåll, företag och hela samhället fortfarande förväntar sig el i vägguttaget?

Det är då vattenkraftens roll som koldioxidfri reglerkraft i hela systemet blir som tydligast. Vattenkraften går att reglera snabbt, så att produktionen kan anpassas till hur stor efterfrågan är. Och till hur stor övrig elproduktion är just då. Desto mer vindkraft, desto mer kommer produktionen att variera.

När vinden avtar och vindkraftverken stannar, sänds en signal till vattenkraftverken: öka elproduktionen!

Inget annat koldioxidfritt kraftslag kan med så god precision balansera produktionen från exempelvis vindkraften och därmed se till att vi alltid kan producera den mängd el som behövs. Dygnet runt, året runt, oavsett väder.

Fortum ser att vi kommer att behöva alla former av förnybar energi. Vi satsar stora resurser på forskning och utveckling kring framtidens energi. Vindkraft, vågkraft och solkraft är några exempel på energikällor som har stora möjligheter.

Men när vinden avtar, vågorna stillnar och solen går i moln – då behöver vattenkraften träda in för att garantera fortsatta elleveranser till hushåll och industri.

Med vattenkraften som trygg grund kan vi därför fortsätta satsa kraftfullt på forskning och utveckling kring framtida förnybara energikällor. Jakten på framtidens energi har bara börjat.

Göran Hult, chef för Fortums vattenkraft

Vattenkraftens andel av Fortums elproduktion varierar från år till år beroende på hur mycket vatten som finns. År 2008 stod vattenkraften för 44% av Fortums nordiska elproduktion. Fortum äger helt eller delvis 262 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Våra 213 vattenkraftverk i Sverige finns i vattendrag som Klarälven, Ljusnan, Indalsälven och Dalälven. De 49 kraftverken i Finland är koncentrerade till Ule älv samt Vuoksens vattensystem.

På bilden ser du vattenkraftverket i Krokströmmen där jag faktiskt bott fem år!