Energimyndigheten har beviljat 139 miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade fullskaliga vågkraftparken utanför Smögen i Sotenäs kommun. Projektets totala investering är på ca en kvarts miljard kronor.

Det var i maj 2009 som Seabased Industry, i samarbete med oss, lämnade in en ansökan till Energimyndigheten om investeringsstöd för att få ta del av myndighetens program för förnybar energi. Med hjälp av demonstrationsprojektet kan Fortum nu utveckla vågkraften till ett betydande energislag inom Europa.

Fortums intresse i vågkraften

Fortum söker hela tiden olika förnybara energislag som kan fungera kommersiellt för hållbar produktion. Där ser vi att vågkraften kan vara en av flera möjliga lösningar.

Vatten i rörelse innehåller mycket energi och kan utnyttjas en stor del av tiden. Enbart i Östersjön är potentialen 24 TWh, dvs nästan all el som samtliga svenska hushåll förbrukar under ett år. I Sverige har den svenska västkusten en bedömd potential på 2-4 TWh/år och den svenska östkusten 8-10 TWh/år. Med vågkraften kan man täcka upp till 10 % av den årliga elproduktionen, enligt de utredningar som gjorts av branschen.

Seabased Industry och AW-Energy

På Västkusten samarbetar vi med Uppsala-baserade Seabased Industry. Deras teknik baseras på att linjärgeneratorer placeras på havsbotten. Istället för att snurra som en vanlig generator rör de sig upp och ned. Aggregaten är via linor förbundna med bojar på ytan som fångar upp vågornas rörelseenergi som omvandlas till elenergi i generatorerna. Aggregaten kan sedan kopplas samman genom undervattensställverk till en vågkraftspark. Därifrån kan växelström levereras via en sjökabel direkt till det landbaserade elnätet.

Vi samarbetar även med det finska företaget AW-Energy som har en testanläggning i Peniche, utanför Portugals kust. Deras teknik baseras på konceptet WaveRoller och är den första tekniska lösningen för utnyttjande av vågrörelser under havsytan. Om du har sett våra reklamfilmer är det denhär tekniken som visats.

Tekniken baseras på att utrustningen är förankrad i närheten av stranden. En hög vinge rör sig fram och tillbaka vilket alstrar rörelseenergi som används för att driva en kolvpump.. Energin konverteras till el genom ett slutet hydrauliskt system i kombination med en generator.

Bra bit kvar till kommersiella vågkraftanläggningar

Det är dock en bra bit kvar till kommersiella anläggningar. Tekniken nu ska testas och demonstreras för att utveckla vågkraften. Men det kan ta flera år innan tekniken är mogen - ett näraliggande exempel är vindkraften. Dessutom kräver den planerade investeringen ett investeringsbeslut i Fortum.

Göran Hult

För att underlätta information/kunskap om tillståndsgivning för att bygga vindkraft har ett antal myndigheter och organisationer - under ledning av Energimyndigheten - precis lanserat webbplatsen vindlov.se. Häromdagen skrev nyteknik.se att Kina toppar listan på vindkraftsutbyggnad förra året med 13 GW till totalt 25.8 GW vindkraft. I Europa byggdes samtidigt 10 GW och för Sverige uppgick effekten till 512 MW. Vindlov.se kommer säkert väl till pass.

“Energideklarationen ett fiasko” skriver Dagens Nyheter idag och syftar på att blott hälften av alla energideklarationer som enligt lag ska utföras faktiskt har genomförts. Tråkigt, för ökad kunskap kan hjälpa till att lyfta fram potentialer för energieffektivisering som kanske annars inte är kända.

Fortum har inom ramen för sitt samarbete med Svensk Friidrott genomfört energikartläggningar av ett flertal idrottshallar, det är Got Event Scandinavium, Friidrottens Hus i Göteborg och Falu Tennis och Idrottscenter samt tidigare Våxnäshallen i Karlstad. Samtliga kartläggningar visar på att det genom enkla medel finns stora besparingar att göra. Läs gärna mer på fortum.se.

Via nyteknik.se hittade jag på skogsaktuellt.se en notis om världens första etanoldrivna kraftverk som nyligen har invigts i Brasilien. Landet, som är en av världens största vattenkraftsnationer, förlitar sig under torrperioder på bränsleeldade kraftverk. Med det nya kraftverket, som är ett ombyggt naturgaskraftverk, räknar man med att kunna minska utsläppen av koldioxid. Läs gärna mer på skogsaktuellt.se.

På DN Debatt skriver generaldirektörerna Mikael Odenberg (Svenska Kraftnät), Yvonne Fredriksson (Energimarknadsinspektionen) och Tomas Kåberger (Energimyndigheten) att de tillfälligt höga elpriserna ytterst visar att marknaden fungerar, inte tvärtom. Läs gärna debattartikeln på dn.se.

I fredags träffade vi en av vinnarna i Skarpnäck Plaza där ungdomar spritt kunskap om omröstningen via Facebook och bloggar.

I sju veckor har Stockholmarna kunnat tipsa om, och rösta på, mörka platser som behöver ny förbättrad belysning. Hela 377 platser har nominerats och 22 530 röster har kommit in! Vinnarna är:

• Västerbron — södra brofästets gångstråk upp mot Långholmen.
• Skarpnäck Plaza — populär park med bland annat skateboardramp i Skarpnäck.
• Sotingeplan i Tensta — gågatan mellan Sotingeplan 60 och Komvux i Tensta.
• Pepparvägen i Farsta — inofficiell välanvänd gångväg med våldtäktshistorik mellan Pepparvägen 22 och Tobaksvägen 33.
• Tullhagsparken — området vid Eriksdalslundens koloniområde mot Gräsgatan samt trapporna ner mot Eriksdalsbadet.
• Park/Rålambshovs sjukhus — gångstig från T-bana Thorildsplan genom parken till Rålambsvägen mot DN-huset.

Efter att tävlingen avslutades har dubbletter eller närliggande platser slagits ihop och rösterna räknats samman. Därefter har bidragen som ligger på topp-tio utvärderats av Trafikkontoret i Stockholms Stad för att säkerställa att inget annat arbete pågår eller planeras.

Det har bidragit till att några platser som låg på topp-tio-listan får ny belysning inom ramen för andra projekt och därmed har bidrag som legat längre ner på listan, klättrat upp.

Projektet går nu in i en planeringsfas och samtliga platser inspekteras för projektplanering. De sex platserna ovan har ingen inbördes rankning och hur mycket pengar som kommer att satsas på respektive plats avgörs av behovet för just den platsen.

Jennifer Carlsson

Den senaste tidens köldknäppar med extrema elpristoppar har i media beskrivits som ett marknadsmisslyckande. Second Opinion har på Fortums uppdrag talat med några av marknadens tyngsta bedömare som ger en helt annan och positiv bild. Läs mer second-opinion.se.

Strax före jul kom Energimyndighetens årliga skrift Energiläget. Med Energiläget - och följande kapitelindelning (se nedan) - vill Energimyndigheten ge samlad och lättillgänglig information om utvecklingen på energiområdet. Intressant att bläddra i tycker jag. 

1.       Aktuellt inom energi- och klimatpolitiken

2.       Styrmedel och åtgärder

3.       Energibalansen

4.       Energianvändning

5.       Energimarknader

6.       Trygg energiförsörjning

7.       Energiläget i världen

8.       Miljöläget

9.       Energimått och omräkningsfaktorer

Den senaste tidens kyla har gjort att efterfrågan på el ökat kraftigt. I medierna pågår diskussionen om priser, produktion och inte minst - elmarknadens funktion.

Elbörsen NordPool fungerar som vilken annan råvarubörs som helst – när efterfrågan är större än tillgången ökar också priset. Det har riktats kritik mot att prissättningen inte fungerar men både denna prisuppgång och den tidigare prisnedgången i samband med lågkonjunkturens minskade efterfrågan visar tvärtom på att elhandeln fungerar. Det är inte alltid höga priser. Så låga priser som noll kronor har förekommit under 2009. Till och med negativa priser är möjligt, d.v.s. att vi får betala för att bli av med vår el.

Marknaden har i media beskrivits som en strikt svensk marknad, men i praktiken har vi en nordisk integrerad grossistmarknad sedan 1996. Vi är sammankopplade med övriga Europa och det är en av anledningarna till att priset sjönk tillbaka inom några timmar när vi fick den första kraftiga prisuppgången i december. Den nordiska elmarknaden är integrerad, men det finns flera flaskhalsar i överföringen mellan länderna – det saknas helt enkelt tilläcklig överföringskapacitet. Mellan Norden och Europa är bristen än mer påtaglig när det handlar om att fysiskt ha kopplat samman ländernas elsystem. Det här påverkar priset eftersom det då kan finnas kapacitet som inte kommer till användning när det inte är möjligt att fysiskt få över elen till kunden. Fortum vill att överföringskapaciteten förbättras, det gynnar kunderna och det ökar konkurrensen. Detta är en politisk fråga som vi tyvärr kan konstatera ligger lågt på prioriteringslistan.

De kraftiga prisökningarna innebär inte heller några större vinster – huvuddelen av produktionen säljs i förtid, så kallad prissäkring. För Fortums kunder gäller att de som har fastprisavtal vet sitt pris per kilowattimme medan de som har rörligt pris får betala ett genomsnittspris beräknad på hela månadens timpriser. De höga timpriser som det skrivs om kommer alltså bara delvis att märkas på elräkningen.