Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås från Institutet för Näringslivsforskning skriver idag på DN Debatt om ett antal förslag för att utveckla energimarknaden. Det är välkommet och bra att fler engagerar sig i en så viktig fråga som den framtida energimarknaden. Dessutom bryter de senare års debattmönster genom att komma med konstruktiva förslag!

Dels vill de öppna upp för fler aktörer att äga ny svensk kärnkraft, dels öppna upp stamnätet för konkurrens när det gäller utlandsförbindelser vilket skulle få positiva effekter på dagens flaskhalsar i systemet. De vill även behålla den kommunala vetorätten när det gäller utbyggnad av exempelvis vindkraft. De föreslår dessutom att timvis reglering införs ombedelbart.

Fortum stödjer utvecklingen mot timmätningen men vi kan konstatera att det som är själva grunden för deras slutsats inte riktigt stämmer - elhandelsbolagen har inte tillgång till timvärden idag och den stora merparten av elnätsbolagen samlar heller inte in data om timförbrukning. En av orsakerna är att även om många av de elmätare som finns ute hos hushållen kan aktiveras för timmätning så är de inte tillräckligt noggranna för att uppfylla dagens lagkrav. Dessutom säger dagens nätreglering att kostnaden för att hämta och hantera ett mätvärde i månaden ska täckas av de reglerade priserna. Men kostnaden för 8670 mätvärden (ett per timme) är uppenbart större än kostnaden för 12 (ett per månad).

Fortum har föreslagit att timmätning införs stegvis och med början hos de kunder som vill ha det, just därför att kostnaderna för ett heltäckande införande inte alls står i proportion till vad kunderna kan tjäna på det.

IFN konstaterar att mera marknad snarare än återreglering är receptet på en miljövänlig och effektiv elförsörjning. De skriver att en fördel med marknader är att priset signalerar var värdet av nya investeringar är som högst och att det är tveksamt om en central detaljstyrning kan leda till effektiva investeringar.

Fortums belysningsprojekt har syftet att lysa upp mörka och otrygga platser i Stockholm. I samarbete med Stockholms stad och Svenska Friidrottsförbundet arrangerades Ljusruset i april där tre motionsspår tävlade om bättre belysning. Motionsloppet skapade ett fantastiskt engagemang bland stockholmarna och Älvsjöspåret vann effektivare belysning. På måndag den 14 november inviger vi den nya belysningen klockan 18.00.

Sedan i maj har Fortum arbetat tillsammans med Infratek med att rusta upp befintlig belysning och även med att bygga ut belysningen så att den omfattar båda spåren. Belysningen är nu både bättre och effektivare och gör Älvsjöspåret till ett av Stockholms bäst upplysta elljusspår. Motionsspåren som nu är upplysta är 3,8 km och 1,8 km långa.

I samband med invigningen finns bland annat Yannick Tregaro, Älvsjöspårets ambassadör för Ljusruset, som kommer att delta i premiärrundan. Välkommen till Älvsjöspåret (vid ängen norr om Älvsjöskogen) och var bland de första att springa eller promenera i det nya elljusspåret. På Facebook finns ett event om invigningen.

Idag börjar den indelningen med elprisområden att gälla, dyrast i södra delarna och billigast i norr. Det har skrivits en hel del om det och idag tar bland annat SvD upp det. För några dagar sedan skrev Ny Teknik en artikel som beskriver bakgrunden till varför priset kommer att skilja sig åt – det stavas flaskhalsar i överföringen.

Kritiken mot indelningen i fyra elprisområden har bitvis varit kraftig, men Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg går idag ut i en debattartikel där han beskriver arbetet för att bygga bort flaskhalsarna och därmed ta bort orsaken till prisskillnaderna.

Den 27 oktober släppte den liberala tankesmedjan Timbro en rapport med titeln “Svensk vindkraft – 215 miljarder senare”. Reaktionerna har varit många och tonläget ofta högt. Andra har funderingar om själva debatten. Rapporten debatteras på Twitter (sök på #timbrogate, #vindkraft) och på debattsidor, både för och emot.

Det rapporten tar upp, att vindkraften de senaste tio åren blivit konkurrenskraftig först när stödsystem och produktionsspecifika skatter tas med i beräkningarna och att vindkraften står för en mindre del av den totala produktionen, är ur ett energibranschperspektiv inte några egentliga nyheter. Utmaningarna att bygga ut näten för att ta emot en ökad andel vindkraftsproduktion och att behovet av reglerkraft också ökar är inte heller några nyheter. Den pågående debatten handlar dock inte om dessa strukturella frågor utan fokuserar på de siffror som presenterats.

Jag kan konstatera att även denna gång så hamnar det som har blivit den energipolitiska debattens signum – ett kraftfullt försvarande eller argumenterande emot en specifik produktionsform – i centrum. Alla former av energiproduktion har för- och nackdelar och det är viktigt att det går att föra ett samtal kring dessa.

Från Fortums sida ser vi en utveckling av energisystemet där många olika produktionsformer samsas och kompletterar varandra. En utmaning finns i det som tas upp i rapporten, behovet av klimatneutral reglerkraft på en integrerad europeisk elmarknad. Utvecklingen av smarta nät är en del av lösningen, viktigt är dock att komma ihåg att dessa även behövs för möjligheten till småskalig produktion och energieffektivisering.

Elcertifikatssystemet är ett sätt att subventionera en omställning som strävar mot de marknadsmässigt bästa alternativen “inom subventionen”. Såväl ny vattenkraft som biobränslebaserad kraftvärme uppfyller också kriterierna och från Fortums sida hoppas vi naturligtvis att även vågkraft och olika former av solenergi kommer in på marknaden framöver. En fråga att lyfta och diskutera i detta sammanhang skulle närmast vara om politiskt beslutade planeringsmål för specifika kraftslag är det bästa sättet att få full effekt av elcertifikatssystemet?

Det som rapporten bara snuddar vid – Är nuvarande utbyggnadstakt av vindkraften den samhällsekonomiskt och klimatmässigt bästa åtgärden för att nå målen eller skulle det ge bättre effekt att satsa delar av resurserna på andra åtgärder som en omställning av trafiksystemet och energieffektivisering av lokaler? – är en diskussion som borde få en mer framträdande plats. I de projekt vi bedriver inom klimatstadsdelen Norra Djurgårdsstaden är helhetsperspektivet viktigt för en energieffektiv resursanvändning.

I samband med höstlovet kommer eventet Shockholm att hållas i Stockholm för första gången. Det är ett evenemang som bland annat innehåller en stor halloweenparad, en ungdomsfest i Kungsträdgården och som dessutom kommer att vara synligt över hela staden. Eventet finns även på Facebook där du kan visa att du kommer delta paraden och sprida eventet till andra. Mer information finns även på www.shockholm.se

Shockholm drivs på initiativ av Fryshuset och Fortum är stolt över att vara huvudsponsor. Vi vill stödja eventet eftersom det även har ett välgörande syfte, där organisationer som Min Stora Dag, Children of the Night och Svenska Downföreningen uppmärksammas. Med samarbetet med Shockholm vill Fortum bidra till att göra staden lite ljusare och roligare för både barn och vuxna. Engagemanget ligger också i linje med vår ambition att göra Stockholm trevligt året runt, exempelvis jobbar vi med att förbättra belysningen på mörka och otrygga platser.

I samband med Shockholms invigningsevent den 27 oktober i Skrapan kommer också Fortums värmeverk att involveras, men exakt hur avslöjas på kvällen.

Regeringen bjuder upp, men vill nätbolagen dansa? Ja, svarar Tomas Wall, ansvarig för FoU på Fortum Sverige, på Nils-Gunnar From, Storuman Energi, debattartikel om elmarknaden.

“Det moderna elsamhället stavas timavräkning och enligt regeringens proposition skall det nu bli verklighet för alla konsumenter. Orosmolnet är nätbolagens negativa inställning som ger dem två vänsterfötter. Kan Hatt få dem att dansa?” skriver Nils-Gunnar From, Storuman Energi, i en debattartikel 11 oktober på Newsmill. Läs artikeln

Tomas Wall, ansvarig för forskning och utveckling inom Fortum Sverige, svarar:
Som ett av de större energibolagen på den nordiska marknaden så har vi möjlighet att driva på utvecklingen mot ökad konsumentmakt - och det är precis vad vi gör. I våras började vi köpa egenproducerad el av våra nätkunder till spotpris, genom att installera timmätning både ut och in. På så sätt har många småskaliga producenter nu fått möjlighet att faktiskt tjäna pengar på sitt engagemang och sin produktion. När vi pratar om framtidens elmarknad är timmätning och möjligheten att reagera på prisförändringar en självklarhet. Läs artikeln

Teckna direkt på fortum.se

”Vindkraften slår nytt rekord”, skriver DN. Samtidigt visar internationella studier att solenergi snabbt är på väg att bli kommersiellt konkurrenskraftig.

Skoj, säger vi. Det stärker vår övertygelse om att Fortums beslut att öppna näten och ta emot överskottsel från fastighetsägare och andra kunder är helt rätt. Men lönsamheten i förnybar mikroproduktion skulle naturligtvis bli ännu bättre (och därmed viljan att satsa på egna solpaneler på taket eller en lite vindsnurra på tomten) om finansdepartementet och skatteverket ändrade sig och öppnade för verklig nettomätning.

I praktiken är skattekilen mellan såld och köpt el nu det största hindret för hushållen att börja producera sin egen el – och det är naturligtvis inte hållbart i längden.

Fortums nya vattenkraftverk Eldforsen i Västerdalälven, utanför Vansbro hade öppet hus lördagen den 3 september. Drygt 300 personer gick på rundvandring inne i kraftverket, ett hundratal besökte det intilliggande omlöpet Eldbäcken och ett femtiotal provkörde Fortums elbil.

Även forskare fanns på plats för att berätta om den forskning som bedrivs av framför allt Karlstads universitet sedan 2010 i syfte att studera hur djur- och växtlivet utvecklas i och längs med Eldbäckens omlöp.

Från vänster: Henry Frödesjö, Bengt Lindh, Hans-Erik Alsterlund och Gunnar Magnusson, vice ordförande i Vansbro kommunstyrelse.

Bengt Lindh betonade att vattenkraften har flera fördelar; den är förnybar och avger inte koldioxid eller andra växthusgaser. Den är en effektiv energikälla med en verkningsgrad som kan uppgå till så mycket som 90 procent. Med vattenkraft är det dessutom lätt att reglera variationer som kan uppstå plötsligt i kraftproduktionen vid exempelvis driftstopp och uppstart i kraftverken. Och i takt med att mängden vindkraft ökar i elnätet ökar också vattenkraftens betydelse som den enda klimatneutrala reglerkraften.

Henry Frödesjö sammanfattade Fortums långsiktighet med vattenkraften som är Fortums viktigaste energislag: så lite olja som möjligt, i första hand vattenhydralik samt ökad effektivitet.

En journalist från Dalademokraten intervjuade Fortumanställda, Gunnar Magnusson, vice ordförande i Vansbro kommunstyrelse samt forskarna vid Eldbäcken i stationens kontrollrum.

-Vattenkraften är väl den renaste energin vi har, sa Gunnar Magnusson.

Patrik Andersson informerade om att vattenkraftbranschen söker folk och kan erbjuda yrkes- och ingenjörsutbildningar med goda chanser till jobb efter slutförd examen. Sammanlagt ett femtiotal intresserade tog en tur med Fortums elbil.

Martin Österling från Naturresurs Rinnande vatten (NRRV) vid Karlstads universitet (till höger i bild) är en av forskarna som studerar utvecklingen i Eldbäcken. Läs mer på deras blogg http://biokanal.nrrv.se/

Forskningen planeras pågå fram till 2012. Närmast hoppas Martin Österling och hans kollegor på öring vilket ökar chanserna till att flodpärlmusslan etableras i bäcken (då flodpärlmusslan under en period i livscykeln parasiterar på öring). Dammusslor, som är vanligt förekommande, fanns tidigare i riklig mängd vid den gamla dammluckan.

Fortums miljöfond
Forskningen i Eldbäcken finansieras med medel från Fortums miljöfond. Fonden i sin tur finansieras genom avsättningar från varje såld kilowattimme el märkt med Bra miljöval. Fondens syfte är att stödja projekt som bidrar till biologisk mångfald och hållbar energiproduktion.

Naturskyddsföreningen godkänner vilka projekt som ska genomföras och reviderar dem årligen. Läs mer om Fortums miljöfond på www.fortum.se/naturen

Läs vad lokalmedia skrev:
Länk till Dalarnas Tidningar: http://www.dt.se/nyheter/vansbro/1.3870128-stort-intresse-for-eldforsen
Länk till Dalademokraten: http://www.dalademokraten.se/Vasterdalarna/Manga-ville-se-nya-kraftverket-i-Eldforsen-/

Som energibolag vill Fortum hitta nya lösningar och ge energi till debatten i Almedalen. I början av Almedalsveckan har Fortum erbjudit laddplatser för mobiltelefoner och de har varit mycket populära. Totalt har ca 350 personer laddat mobilen och laddplatserna fanns tillgängliga från söndag till onsdag i Visby.

Laddplatsens alla boxar för mobiltelefoner var ibland fulla. Utslaget på öppettider var det ca 13 personer i timmen som laddade. Laddplatserna bestod av ett antal boxar där almedalsbesökarna kunde plugga in mobiltelefonen och låsa boxen med en nyckel. Tisdagen var den populäraste dagen med 114 laddningar. Det fanns en laddplats vid Fortums tält vid hamnplan samt även en flyttbar laddplats, var laddplatserna fanns gick att se på kartan på Fortums mobilsajt www.fortum.se/almedalen. Vid varje partiledartal fanns en laddplatsen på plats och då var det extra stort åtgång.

Kommentarer från andra:
Några personer hade sitt favoritfack. “jag laddar ALLTID i fack 8!” och “skiiitcooolt” berömde ett gäng ungdomar på idrottsresa.  “Det är bara att gratulera till en fantastisk idé” muttrade en konkurrent. Dessutom utsågs Fortum till måndagens ”Almedarling” enligt Makthavare.se med motiveringen att laddplatsen var bra för twittrare och Almedalsveckans telefonberoende.