När alla pratar om miljö och framtidens energi blir man förstås nyfiken på hur allt hänger ihop. Det gäller såväl gammal som ung. Bland alla frågor vi fått vid vår utställning i Visby hamn är det många som handlat om just det. För att lära sig mer om morgondagens lösningar vill man först förstå hur det fungerar idag. Här är det några barn som får en förevisning av Marie Fossum.
De som inte haft möjlighet att komma förbi vår utställningsmonter kan naturligtvis läsa mer om Energisamhället på vår hemsida.
Om vi tycker att “allt hänger ihop” idag är det dock inget mot hur vi tror att det kommer att se ut om några år. Smarta nät kommer verkligen att koppla samman allt, med en inbyggd intelligens som gör det möjligt att tala om ett energidistributionens internet. Utan mänsklig inblandning optimeras uppvärmning, luftkonditionering, belysning, uppladdning av elbilar, fördelning mellan olika energikällor och användare och så vidare - allt för att utnyttja den energi som produceras på bästa möjliga sätt med minsta möjliga påverkan på miljön.
Detaljhandelns roll för en spridning av grön energiteknik och användning av smarta nät är kanske inte det första vi tänker på. Men ytterst i den infrastruktur som kommer att bli nödvändig i vår vision för smarta nät finns förstås produkter och apparatur som är kopplade till hemmet. Dessutom går det aldrig att underskatta den betydelse detaljhandeln ofta har för att överföra ny teknik till “var mans hem”.
Jag tänkte på det när jag såg att den amerikanska hemelektronikkedjan Best Buy, med över 1000 varuhus över hela USA, börjat titta på nya gröna produkter att erbjuda sina kunder. Här ingår t ex solpaneler, elfordon och ett antal tekniska hjälpmedel som ska underlätta för hushåll att ta del av de nya möjligheter som följer med smartare elnät.
Vi har ju några aktörer på den svenska detaljhandelsmarknaden som delvis påminner om den amerikanska kedjan. Best Buy ser uppenbarligen en fantastisk marknadsmöjlighet samtidigt som de är med om att sprida grön teknik. Jag undrar om någon av de svenska kedjorna som börjat fundera i liknande banor.
Som den miljömedvetna person Margot Wallström är passade hon naturligtvis på att ta sig till Visbys flygplats med ett grönt transportmedel - och hon fick då en chans att bekanta sig närmare med Fortums elfordon.
Under Fortums tredje Almedalsseminarium diskuterades såväl fjärrvärmens roll för en effektiv energianvändning som hur byggsektorn kan bidra till densamma. Johnny Kellner från byggföretaget Veidekke visade på några exempel, där flera av dem handlade om att släppa in fjärrvärme där man hittills regelmässigt använt el.
När uppvärmningen av byggbodarna står för 70 % av elanvändningen på en byggarbetsplats är det t ex en bra början att öppna för fjärrvärmen redan där, vilket nu sker genom ett samarbete mellan Fortum, Veidekke och Cramo. I stället för 60 ton CO2-utsläpp på en arbetsplats med tio bodar reduceras utsläppen då till 9 ton.
Andra exempel på vad byggbranschen kan bidra med är bättre fönster, vattenbesparande armaturer, lågenergilampor, värmeåtervinning, “rör i rör” och vitvaror som är anslutna till fjärrvärmenätet så att man slipper använda el för att värma disk- och tvättvattnet.
Mycket av detta finns samlat i Veidekkes koncept TellHus. Där utnyttjas även fjärrvärme i badrumsgolvens komfortvärme, vilket minskar CO2-utsläppen från 745 kg/år till 130 kg. För en lägenhet i ett TellHus minskar koldioxidutsläppen med hela 1,5 ton per år.
Anders Egelrud, VD Fortum Värme, lyfte fram hur unik den välutbyggda infrastrukturen för fjärrvärme är i ett internationellt perspektiv och hänvisade bland annat till Göran Persson som kallat utbyggnaden “den största miljörörelsen i Sverige”.
Sverige ligger också långt fram inom återanvändning och återvinning. Med effektiv energiutvinning - eldning för kraftvärme - lyckas vi hålla mängden avfall på soptipparna låg.
Att nöja sig med det räcker emellertid inte. Fortum investerar därför i nya resurssnåla anläggningar för kraftvärmeproduktion och effektiviserar befintliga. Biobränslen blandas dessutom in för att ersätta den kol som alltjämt finns kvar. Och dessutom tittar vi förstås på hur vi kan snåla in på vår egen energianvändning när fjärrvärmen produceras.
På väg från färjan i Visby hamn passerar Almedalsbesökarna en rad utställare som visar nya elbilar och förtjänstfullt berättar om vilka fördelar de erbjuder.
Förra året var vi ensamma om att visa upp vårt elbilsprojekt - och väckte en hel del uppmärksamhet och nyfikenhet. Att intresset bland andra energiföretag, biltillverkare och allmänhet fått sådan spridning under året som gått är naturligtvis fantastiskt. Vi har elbilar på plats även i år, nu för att visa på hur elbilen kan spela en större roll än “bara” som ett miljövänligare alternativ på våra vägar, vilket jag varit inne på i några tidiagare inlägg.
I det avseendet är inte minst dess egenskap som lagrare av energi viktig, vilket kan användas för bland annat frekvensreglering, elförsörjning … och för att, som Marie Fossum visade igår, glädja Gotlandsturister med nypressad juice.
Fortums andra seminarium under Almedalsveckan hade rubriken “Vågkraften - framtid eller förhoppning”. I centrum för det välbesökta seminariet stod förstås det uppmärksammadeprojekt som Fortum genomför utanför Lysekil tillsammans med företaget Seabased och Uppsala Universitet.
På bilden nedan syns en av bojarna från Lysekilsprojektet, tillfälligt placerad i Visby hamn för att åskådliggöra hur det egentligen ser ut.
Lars Lindblad, gruppledare för Moderaterna i riksdagen och miljöpolitisk talesman, tyckte att vågkraften symboliserar mycket av vad politiken vill åstadkomma; ny teknik som med förnybar energi kompletterar dagens energiproduktion. Han gladdes åt att svensk spjutspetsteknik ligger så långt framme och att det är ett inititativ som kommer från näringslivet, inte från politiken. Samtidigt lyfte han fram att politiken har ett ansvar att stödja den fortsatta utvecklingen.
Frågorna var många efter seminariet och Rafael Waters, forskare vid Sveriges Centrum för Förnybar Energiomvandling och inblandad i Lysekilsprojektet, fick beskriva hur tekniken fungerar utanför Lysekil, vilka alternativa vågkraftmetoder som används på andra håll i världen och vad som behöver göras från energibolag och myndigheter för att sprida tekniken.
För att ytterligare påskynda övergången till eldrift i trafiken passade Fortum på att under Almedalsveckan underteckna ett samarbetsavtal med Mitsubishi Motors. Samarbetet med den japanska elbilstillverkaren syftar till att gemensamt visa på fördelarna med elbilar och bättre sprida Fortums och Mitsubishi Motors kunskap inom området.
För att elbilsanvändningen ska växa är det förstås nödvändigt att det finns både en väl fungerande infrastruktur för uppladdning och ett urval bra elfordon. Fortum och Mitsubishi representerar just de delarna av framtiden för elbilar i Sverige.
Tillsammans med Skanska driver Fortum projektet ”Sustainable Urban Living”. Det syftar till att utveckla ett koncept för byggnader i stadsmiljö med ingen eller bara begränsad nettoanvändning av energi. Som ett konkret resultat av samarbetet utrustas ett av Skanskas nybyggda flerbostadshus på Kungsholmen nu med en spännande integrerad energilösning.
I det 16 våningar höga huset installerar Fortum solpaneler på 35 kvm av taket som kommer att producera energi lokalt. Solpanelerna genererar ca 3 500 kWh/år och kan bland annat förse trapphus med belysning och ladda bilar utanför huset. Laddningsmöjligheter kommer även att finnas i garaget. Produktion, laddning och hur mycket el bilen laddar kommer visas på en display i husets entré. De boende kommer även att ha tillgång till en elbil via en gemensam elbilspool.
Projektet visar på några av de möjligheter vi ser med framtidens energilösningar, där smarta nät, småskalig energiproduktion och en elmarknad som delvis vänder upp och ner på den rådande bilden av vem som är producent och vem som är konsument.
Bilden av stadsmiljön som oförenlig med miljöhänsyn och hållbarhet håller på att förändras. Vad vi kan åstadkomma begränsas egentligen bara av vår fantasi och hur snabbt teknologiutveckling och förändringar av regelverk kan genomföras. Här visar arkitektbyrån Kjellgren Kaminsky ett exempel på hur visionerna om den hållbara stadsmiljön kan se ut.
Vägen till en smartare energianvändning, med smarta nät som en central beståndsdel, är kantad av flera utmaningar. Framgång förutsätter insatser från olika aktörer; forskning och utveckling måste främjas var än den bedrivs, investeringar genomföras från stat, näringsliv och hushåll och regelverk ändras för att driva på utvecklingen.
I USA driver Barack Obama själv på för smartare elnät med följden att det idag satsas offensivt från både stat och näringsliv i USA. Också i Europa pågår en spännande process. Tyvärr konstaterar den svenska statens egen utredare att Sverige släpar efter, åtminstone när det kommer till att utveckla policies för en växande andel förnybar elproduktion.
Det här var centrala frågor under Fortums seminarium ”En (r)evolution inom energibranschen” i Visby idag. Deltog gjorde bland andra John Scott, som för KEMA:s räkning arbetar med utveckling av smarta nät på internationell basis, och Håkan Grefberg från Fortum Distribution.
John visade på flera intressanta exempel på hur smarta nät kan användas för att främja elbilsanvändningen och hur utvecklingen av bättre möjligheter att lagra energi kan revolutionera elmarknaden. Men hindren kan inte underskattas. Att politiken har en kortsiktig horisont, vilket inte gynnar långsiktiga investeringar, är ett av de främsta hindren, menade han bland annat. Det behövs bättre incitament för aktörer att utveckla och införa nya lösningar. Och det behövs mer kunskap. Bra projekt har runnit ut i sanden just på grund av att lagstiftare, myndigheter, media och allmänhet inte vetat tillräckligt om syftet med de initiativ som tagits.
Fortums representanter beskrev i sin presentation (nedan) vilka möjligheter vi ser med smarta nät i Sverige, framför allt en mer effektiv energianvändning, hantering av oregelbundenheter i elproduktionen och ömsesidig nytta mellan elbilar och smarta nät. De visade också på vad Fortum redan åstadkommit inom området. Tydliga spelregler från politiska beslutsfattare och incitament att investera mer och genomföra skarpa försök i befintliga nät lyftes samtidigt fram som viktiga förutsättningar för att föra oss närmare en bred spridning av smarta nät i Sverige.
Uppsala universitet lanserar världens första sammankopplade vågkraftsystem. Under ledning av Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet har forskarna kunnat producera el med tre sammankopplade aggregat.
Sedan 2004 har Mats Leijon drivit ett forskningsprojekt för vågkraft vid Islandsberg utanför Lysekil. Under förra året gick Fortum in som en av flera finansiärer i forskningsprojektet. Projektet har nu fått ett genombrott när ett system av vågkraftaggreagat genererar el.
Enkelt beskrivet består ett vågkraftsystem av flera ihopkopplade aggregat. Varje aggregat består i sin tur av en boj på vattenytan sammankopplad med en linjärgenerator, som i sin tur är fastsatt i botten. Elen genereras när vågornas rörelser flyttar bojen. Tekniken är robust konstruerad med få rörliga delar så att de fungerar med minimalt underhåll under tuffa förhållanden till havs.
Fördel vågkraft
En stor fördel med vågkraften är att nyttjandegraden är mellan 35 och 50 procent vilket kan jämföras med nyttjandegraden för vindkraften som är 25 till 30 procent.
En annan fördel är att så mycket som 70% av jordytan är hav. Beräkningar har visat att det ur vågkraften skulle vara möjligt att utvinna mellan 10 000 och 15 000 TWh per år. För Östersjöns del skulle det innebära omkring 24 TWh, vilket är lika mycket som de svenska hushållens årsbehov.
Första steget mot kommersialisering
Mats Leijon har inlett kommersialiseringen av sin forskning genom att förbereda starten av en demonstrationsanläggning i Sotenäs utanför Smögen. Företaget, som heter Seabased Industry AB, har tillsammans med Fortum lämnat in en investeringsansökan till Energimyndigheten för att ta del av ett program avsett för ännu inte kommersialiserad teknik och energi med exportpotential. Svaret från Energimyndigheten väntas under augusti/september. Om det blir positivt innebär det att Fortums koncernledning kan ta det formella investeringsbeslutet.
När den är färdig kommer den planerade demonstrationsanläggningen att bestå av 420-500 aggregat med en samlad effekt på 10 MW, vilket gör den till det hittills största vågkraftsystemet i världen.
På Fortum ser vi att vi kommer att behöva alla former av förnybar energi. Vi satsar stora resurser på forskning och utveckling i jakten på framtidens energi – där vågkraft kan vara ett av alternativen.
Mats Leijon (Uppsala universitet), Christian Lundberg (Fortum) & Tomas Kåberger (Energimyndigheten)
